Fru talman! Ulrik Nilsson talade mycket principiellt och väl om de här frågorna. Men även om jag delar en hel del av hans problembeskrivning och analys får han mig inte att avstå från att inledningsvis yrka bifall till Socialdemokraternas reservation 1.

Fru talman! Förra veckan hade vi riksdagens forskningsdag. Det handlade en hel del om polarisering och demokratisk legitimitet. De anföranden och reflektioner som gällde kommunala processer och hur man skapar förståelse och acceptans hos medborgarna fann jag särskilt intressanta.

Jag tror att många kan känna igen sig i att man både i sociala medier och för den delen vid middagsbjudningar möter slentrianmässiga yttranden om politiska vägval och kommunal förvaltning. Det förefaller finnas väldigt många självklarheter, enligt dem som uttalar sig, oftast i stil med att politikerna inte begriper bättre och därmed inte kan fatta rätt beslut.

Själv, fru talman, har jag slagits alltmer ju längre jag suttit i riksdagen och varit politiskt aktiv av hur lite som faktiskt är självklart och hur mycket som är svårt. Det gäller naturligtvis inte minst det område som vi nu debatterar gällande offentlighet, sekretess och integritet.

Det har skett ett antal större förändringar av offentlighets- och sekretesslagstiftningen under den här mandatperioden. En del av förändringarna initierades redan under den förra, Sledda regeringen, men under den nuvarande regeringen har det kommit ytterligare utredningar och förslag. Exempelvis trädde så sent som i december 2025 en ny sekretessbrytande bestämmelse i kraft. Den möjliggör utbyte av information mellan myndigheter för förebyggande av brott. Ett viktigt motiv till att göra den förändringen var att förhindra felaktiga utbetalningar, ett annat att kunna upptäcka diverse fusk och överträdelser.

Nu i vår väntas ytterligare en produkt på det här området. Regeringen förväntas lägga fram en ny proposition om en generell bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen om att myndigheter på eget initiativ ska kunna lämna icke sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter. Vi socialdemokrater ser fram emot propositionens innehåll men betonar att det finns mer som behöver hanteras på det här området.

Exempelvis behöver man göra en mer genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen för att kunna förebygga arbetslivskriminalitet och välfärdsbrottslighet. Det sker i dag alltför mycket fusk som inte upptäcks. Skumraskföretag som deltar i upphandlingsförfaranden riskerar att undergräva både arbetsmiljö och offentlig ekonomi. Användningen och regleringen av AI i offentlig sektors kontrollarbete skulle också behöva ses över.

Fru talman! Som jag sa tidigare är detta ett område där mycket har hänt och mycket är svårt och komplext. I höstas framhöll vi socialdemokrater tillsammans med Miljöpartiet vikten av att regeringen tillsätter en bred utredning för att kartlägga alla nyligen genomförda och pågående lagstiftningsåtgärder för att bedöma den samlade påverkan på den personliga integriteten och rättssäkerheten. Det är viktigt att komma ihåg den sista delen i motionsbetänkandets titel: Offentlighet, sekretess och integritet. Även om syftet med de samlade lagstiftningsåtgärderna är gott kan vi inte med säkerhet överblicka alla de möjliga konsekvenserna för den enskildes integritet, vilket också har lyfts fram i tidigare debatter om de här lagstiftningsförslagen.

Fru talman! Jag vill också säga någonting om offentlighetsprincipen och skattemedel. Naturligtvis är det, precis som Ulrik Nilsson sa, ofta fråga om svåra vägval. Men för oss socialdemokrater är det faktiskt en självklarhet att offentlighetsprincipen ska gälla likvärdigt och oinskränkt för alla verksamheter som finansieras av skattemedel.

Vi har noterat att regeringen presenterat ett eget förslag om införande av offentlighetsprincipen i friskolor med vissa undantag. Vi har också noterat att det finns starka ekonomiska intressen som bestämt hävdar att det skulle vara ett allvarligt ingrepp i näringsfriheten om offentlighetsprincipen infördes för fristående skolor. Men vi socialdemokrater resonerar så här: Om dessa företag menar allvar med fri och öppen konkurrens vore det väl på sin plats att de välkomnade full transparens vad gäller verksamhet som finansieras av skattemedel? Samma villkor borde naturligtvis gälla för både kommunala och fristående skolor.

Ett annat vanligt argument som vi har hört mot handlingsoffentlighet i exempelvis fristående skolors verksamhet är att det inte gäller vid andra överföringar av skattemedel, till exempel om en kommun anlitar ett byggföretag för att bygga en skola. Men där skulle jag för det första vilja framhålla att det är skillnad på en byggnad och den verksamhet som bedrivs i den. Skolbyggnaden är en fysisk konstruktion, utbildning en rättighet som vi finansierar via skattemedel. För det andra kan vi faktiskt följa upp väldigt många delar av de kommunala processerna vid upphandlingar av byggföretag, eftersom kommunen lyder under offentlighetsprincipen.

Jag vidhåller att handlingsoffentlighet i skattefinansierad verksamhet är avgörande för transparens och legitimitet i det demokratiska systemet. Men jag väljer att återigen yrka bifall endast till reservation 1, som gäller en översyn av sekretesslagstiftningen.