Protokoll 2025/26:87 Onsdagen den 11 mars

ärendedebatt / Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i det internationella biståndet
Anf. 6 Katarina Tolgfors (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande 2025/26:UU8, som vi debatterar här i dag.

Fru talman! Ett av regeringens prioriterade områden i reformagendan för svenskt bistånd är satsningar för ökad jämställdhet och stöd för SRHR, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, för flickor och kvinnor.

Sveriges stöd kanaliseras via UD och Sida. År 2025 beslutade regeringen att avsätta 4,3 miljarder kronor till en femårig strategi för perioden 2025–2029 för global hälsa och satsningar på SRHR.

Strategin syftar till att stärka hälsa och rättigheter för flickor och kvinnor. Stödet riktas till multilaterala, regionala och lokala partner och ska bidra till långsiktiga förbättringar genom insatser som ökar tillgången till vård, stärker rättigheter och motverkar diskriminering.

Genom Sida stöder Sverige arbetet för att stärka SRHR, bland annat genom att minska mödradödlighet och oplanerade graviditeter men också genom utbildning och insatser för att man i länder själv ska kunna utbilda och stärka stödet för flickor och kvinnor.

Jag är väldigt glad över att WASH, som står för vatten, sanitet och hygien, lyfts fram i betänkandet, vilket nämndes i talarstolen. Utan den delen är det väldigt svårt att jobba för att hälso- och mödravård ska fungera.

Ett exempel på detta fick jag själv insyn i på ett studiebesök med Unicef i Uganda nyligen. Vi besökte små byar där hälsovården hjälpte många ofta väldigt unga mödrar och kvinnor i deras graviditet men också med utbildning för att kunna jobba med en bättre förståelse och stöd för SRHR för flickor och kvinnor. Ett annat exempel är Wateraid. Det är den organisation som jobbar med just WASH världen över, exempelvis i Rwanda, som jag också har haft möjlighet att besöka under mandatperioden för att se hur svenskt bistånd faktiskt gör nytta.

Unicef och Wateraid är två organisationer som arbetar på plats tillsammans med lokala och regionala aktörer. De har metoder och upparbetad kunskap och erfarenhet. Svenskt bistånd gör konkret nytta där.

Fru talman! Just nu pågår FN:s 70:e kvinnokonferens i New York, där Sverige, som tidigare år, deltar med både en regeringsdelegation och en riksdagsdelegation. Jag deltog i riksdagsdelegationen 2023, och jag kan vittna om att Sveriges engagemang är starkt. Tillsammans med våra nordiska kollegor sticker vi ut och är drivande. Sverige har ett starkt renommé internationellt när det gäller jämställdhet och rättigheter för flickor och kvinnor.

Den 8 mars i år, på den internationella kvinnodagen, beslutade Sveriges regering att allokera drygt 71 miljoner kronor för verksamhet som gynnar flickor och kvinnor i Ukraina. Medlen fördelas mellan FN:s befolkningsfond, UNFPA, och FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt, UN Women, med fokus på humanitär verksamhet.

Vi vet att det är i krig och humanitära kriser som kvinnors och flickors utsatthet ökar som mest, och Ukraina är och förblir en prioritering för Sverige såväl utrikes- och säkerhetspolitiskt som humanitärt. Stödet bidrar bland annat till psykosocialt stöd till flickor och kvinnor i Ukraina, stärkt mödrahälsovård och skydd för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.

Exempelvis når stödet till UNFPA över 8,9 miljoner människor genom organisationens 153 gynekologiska kliniker, 27 mobila enheter för reproduktiv hälsa, 3 mobila förlossningsenheter och 104 vårdinrättningar. Det är ett konkret humanitärt stöd för kvinnor som lever med ett krig som slår hårt mot civilbefolkningen och som är inne på sitt femte år.

Fru talman! Under den moderatledda regeringen stärker Sverige arbetet för jämställdhet och frihet för flickor och kvinnor genom reformagendan för bistånd bland annat genom att verka för att stärka EU:s roll som en global, drivande aktör för ökade SRHR-insatser. Sverige kan göra mycket, men Sverige kan inte göra allt. Genom att samarbeta och driva frågorna i EU ser vi till att fler länder engagerar sig och bidrar för att fler flickor och kvinnor ska få frihet och möjlighet till vård och hälsa. Det handlar också om att stödja mänskliga rättigheter.

Sverige samarbetar också inom Norden kring jämställdhet, SRHR och hbtqi-rättigheter. Hösten 2024 antog de nordiska jämställdhetsministrarna en gemensam agenda som tydliggör Nordens ansvar och arbete för att skydda dessa rättigheter.

Sverige är även en viktig biståndsgivare till globala jämställdhetsaktörer som FN:s organisation för jämställdhet och egenmakt, UN Women, och FN:s befolkningsfond UNFPA. Sverige var förra året ordförande för UN Women och kunde bidra till UN Women på en strategisk nivå.

Sverige är också en återkommande medlem i UNFPA:s styrelse och har inlett ett nytt treårigt avtal med UNFPA för perioden 2026–2028 om 486,5 miljoner kronor per år. År 2025 uppgick UD:s stöd till UNFPA till 621,75 miljoner kronor inklusive kärnstöd, extra stöd för arbete med säkra aborter samt humanitära insatser i Ukraina, Sudan och Gaza.

Fru talman! Sverige bidrar till samordningen mellan likasinnade FN-medlemsstater för att stärka åtaganden för flickors och kvinnors fulla åtnjutande av SRHR. Utöver UD:s stöd ger Sida programstöd till UNFPA med fokus på mödrahälsovård, barnmorskeutbildning och arbete mot könsstympning. Sammanlagt uppgick Sveriges stöd till UNFPA 2024 till 1,2 miljarder kronor, vilket gjorde Sverige till organisationens femte största bilaterala givare.

Fru talman! Som jag nyss nämnde enades de nordiska jämställdhetsministrarna 2024 om gemensamma åtaganden för att stärka samarbetet kring jämställdhet och SRHR. Som ordförande i riksdagens tvärpolitiska SRHR-grupp bjöd jag i början av året in våra kollegor från de nordiska parlamentens SRHR-grupper. Det var ett mycket givande arbetsmöte och bra dialog inför kvinnokonferensen i New York men också för att se till att frågorna kontinuerligt finns högt upp på dagordningen.

Sverige fortsätter att vara ett land som tillsammans med sina nordiska grannar går i täten för att stärka jämställdhet och fri- och rättigheter för flickor och kvinnor både här hemma och runt om i världen.

I detta sammanhang och med anledning av läget i vår omvärld vill jag avslutningsvis uppmärksamma flickor och kvinnor i Iran. Vi ser er! Vi ser er styrka och ert mod, och vi står vid er och det iranska folkets sida. Ni ger hopp till miljontals andra flickor och kvinnor världen över och visar att förändring kan vara möjlig när längtan efter frihet är starkare än hat och förtryck.

(Applåder)