Herr talman! Riksdagen ska i dag behandla, och lite senare besluta om, en extra ändringsbudget med två delar. Den ena handlar om stöd till Ukraina, och den andra handlar om stärkt vaccinberedskap i Sverige.

Förslaget handlar i korthet om att skänka militär materiel från våra egna lager, främst granatgevär och ammunition till dessa, till Ukraina. Förslaget innebär också att regeringen får ett så kallat bemyndigande att köpa in och ställa i ordning materiel i syfte att skänka den till Ukraina.

Det finns också en del av paketet som handlar om att Sverige tillsammans med andra partnerländer ställer ut en garanti för lån till Ukraina för att landet ska kunna ha möjligheter att hantera sin ekonomi i det svåra läge man befinner sig i.

Den sista delen av förslaget handlar som sagt om att stärka den svenska vaccinberedskapen i Sverige.

Stödpaket 21 handlar om att ianspråkta 13 av de 40 miljarder kronor som finns avsatta för innevarande år inom ramen till Ukraina.

Herr talman! Världen har förändrats, och Sverige påverkas både direkt och indirekt av det som sker både i vårt närområde och en bit ifrån oss. Världen regionaliseras, och den regelbaserade världsordningen, som på många sätt har tjänat världen mycket väl under lång tid, fungerar inte längre. Vi har ett anfallskrig i Europa som har pågått i flera år, där våra vänner i Ukraina dag ut och dag in genomlever krigets alla fasor. De är helt beroende av stöd från Sverige, svenska folket och andra partnerländer.

Det handlar både om Ukrainas självklara rätt till sin egen frihet och självbestämmande över sin framtid och om svensk och europeisk säkerhet i bredare bemärkelse.

Att stötta Ukraina militärt och ekonomiskt bygger svensk säkerhet, herr talman. Vi rustar nu också upp det svenska försvaret i ett rasande tempo. Andra länder inom vår försvarsallians Nato gör likadant. Världen är sämre i dag än i går. Jag är glad att vi innan midsommar förra året kunde sluta en bred överenskommelse där åtta av åtta partier står bakom att snabbt rusta upp det svenska försvaret.

Sverige har unikt starka statsfinanser och låg statsskuld. Sverige är ett av de tio länder i världen som har högst kreditvärdighet. Den svenska ekonomin är urstark. Vi använder nu denna styrka för att rusta upp försvaret i Sverige och för att stötta Ukraina, både för att det är rätt och för att det bygger svensk säkerhet.

Herr talman! Jag vill i vanlig ordning rikta ett stort tack till alla partier i kammaren och i finansutskottet för gott samarbete med att få fram de olika stödpaketen och för att vi i bred enighet, så bred det går, ställer oss bakom dessa. Stödet från det svenska folket är också fortsatt stort, vilket är mycket glädjande.

Men, herr talman, jag oroas också av att den svenska politiska debatten har tagit den riktning den gjort de senaste veckorna och kanske månaderna. Om åtta av riksdagens åtta partier står bakom upprustningen av det svenska försvaret med lånade pengar och om åtta av åtta partier står bakom att stödja Ukraina med lånade pengar blir det lite märkligt, herr talman, om man sedan inte vill kännas vid resultatet: att vi lånar pengar för att göra de här sakerna. Jag tycker inte att det är hederligt.

Det regeringen gör, för att använda tekniskt språk, är att höja utgiftstaket för att kunna göra de två saker jag pratar om. Vi redovisar i dag finansiellt sparande inklusive och exklusive Ukraina och försvarsuppbyggnad, i enlighet med det ekonomiska ramverket och i enlighet med det som åtta av åtta partier är överens om.

Ni som lyssnar på debatten kanske inte alltid tycker att det är enkelt att förstå vad politiker och partier säger, men åtta av åtta partier står alltså bakom stödet till Ukraina, vilket är glädjande. Åtta av åtta partier står också bakom att rusta upp det svenska försvaret, och man står bakom att göra båda dessa saker med lånade pengar. Faktum är att oppositionen ville låna mer pengar både till stödet till Ukraina och till att rusta upp det svenska försvaret. Vi gjorde bra och breda överenskommelser kring dessa saker.

Då blir det inte hederligt, herr talman, när delar av oppositionen sedan använder överenskommelserna om att låna pengar till dessa saker för att bedriva kortsiktig politik och vinna politiska poäng genom att påstå att regeringen lånar pengar, trots att man varit med på de överenskommelser som till största delen är skälet till att detta görs.

Resultatet av stödet till Ukraina och försvarsuppgörelsen är alltså att Sverige kortsiktigt lånar pengar för att inte behöva göra nedskärningar i satsningar på Sverige. Styrkan i svensk ekonomi med en mycket låg statsskuld, en av de lägsta i världen, möjliggör detta. Sverige har en unik möjlighet att klara av detta.

Herr talman! Vi lever i en sämre värld i dag än i går. Det är tid för ansvar och samarbete. Sverige ska vara uthålligt i stödet till Ukraina så länge det krävs. Det handlar som sagt både om Ukrainas rätt till frihet och om svensk och europeisk säkerhet i stort.

Det är en styrka för svensk demokrati att vi kan göra breda överenskommelser i viktiga frågor som stödet till Ukraina och upprustningen av det svenska försvaret. Låt oss inte göra partipolitik av detta! Det är en vädjan här i kammaren, herr talman. Det är bättre om vi diskuterar om Sverige ska ha högre eller lägre skatter och andra viktiga inrikespolitiska frågor. Det finns många sådana som förtjänar debatt och diskussion. Låt oss prata om dem i stället för att försöka skapa konflikter som inte finns!

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag och till fortsatt stöd till Ukraina. Slava Ukraini!

(Applåder)