Fru talman! Det är i grunden bra för Sverige att det råder bred enighet i riksdagen om att associationsrättsliga frågor gällande bolagsformer, bolagsstyrning, bokföringsregler med mera bör utredas och beredas noga innan beslut om ny lagstiftning fattas. I det allra mesta pågår varsam reformering på det här området på det sättet att sittande regering tar vidare de utredningar som tidigare regering initierat. På det sättet har till exempel ett antal förändringar genomförts den här mandatperioden. Det handlar om digitala bolags- och föreningsstämmor, näringsförbud till följd av förbud att bedriva näringsverksamhet i annan stat, avskaffat krav på bevarande av räkenskapsinformation – kvitton – i original och ett nytt konkursförfarande. Därtill ska konstateras att EU-rätten har mycket stor betydelse på det här området.
Vi socialdemokrater uppfattar att det råder stor samsyn om att associationsrätten måste utformas med ett antal legitima ändamål i sikte. Det handlar om företagandets strävan efter konkurrenskraft och dess behov av rimligt smidig administration, statens intresse av ordning och reda, bland annat i skatteuppbörden, och allmänhetens möjligheter att bevaka sina intressen som anställda, kunder eller leverantörer, till exempel till aktiebolag.
Vi socialdemokrater har utfäst ett löfte om att konstruktivt och kritiskt granska förslag på associationsrättens område när de väl kommer på riksdagens bord. Vi har i linje med denna utfästelse välkomnat och bifallit utökade befogenheter för Bolagsverket som ett led i att öka myndighetens kontroller av företagsregistren och stärka dess roll i arbetet mot brott i företag. Vi har välkomnat åtgärder som motverkar företagskapning, en skärpning av straffet för brott mot målvaktsförbudet samt en rad mindre skärpningar av regler rörande årsredovisningar och associationsrättslig reglering av stiftelser.
Vi socialdemokrater har också förutskickat att vi ska driva egna konstruktiva förslag under den här mandatperioden. Det har vi gjort, och det gör vi. I fokus för våra förslag är det breda samhälleliga intresset av skydd mot utnyttjande av associationsformer, såsom aktiebolag, för kriminell verksamhet. Att växla upp insatserna för bekämpande av ekonomisk brottslighet, penningtvätt och skatteflykt är nödvändigt, fru talman. Den brottsligheten undergräver välfärdsstaten, fräter på tilliten och hotar seriösa aktörer på marknaderna. De här typerna av brott är även nära knutna till annan kriminalitet inom såväl organiserad brottslighet som – kanske ibland lite lösare formerad – arbetslivs- och näringslivskriminalitet.
Vi socialdemokrater menar att regeringen bör vidta fler åtgärder som gör det svårare för till exempel gängkriminella som i dagsläget använder företag, såsom aktiebolag, som brottsverktyg. Vi har alltså välkomnat och konstruktivt bidragit till att Bolagsverket nu har ett utökat uppdrag och verktyg för att hålla ordning i sina register. Det är en viktig fråga. Men därutöver menar vi socialdemokrater att Bolagsverkets resurser behöver stärkas i enlighet med det utvidgade uppdraget.
Vi menar också, som tidigare har nämnts, att revisionsplikt för fler – på sikt samtliga – aktiebolag bör återinföras i enlighet med en lång rad remissinstansers uppfattning. Vi menar att man behöver se över möjligheten att utfärda näringsförbud vid fler typer av brott, och vi menar att det är dags att höja kravet på minsta aktiekapital i aktiebolag.
Vi socialdemokrater står alltså bakom ett betydande antal av utskottets förslag om att avslå motioner på associationsrättens område, i huvudsak med hänvisning till redan pågående beredning av reformförslag i Regeringskansliet.
Den socialdemokratiska regeringen gav mot bakgrund av det jag har sagt om den ekonomiska brottsligheten en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder som skulle syfta till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter. En av de frågor som tas upp i utredningen är frågan om minsta tillåtna aktiekapital i aktiebolag. Den frågan har inte tagits vidare av den här regeringen. Vi har hört från Sverigedemokraterna att man motsätter sig en höjning av minsta aktiekapital.
Utredningen om bolaget som brottsverktyg hade bland annat i uppdrag att analysera reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolag som en del av borgenärsskyddssystemet. I utredningens betänkande Bolag och brott konstaterades att ”de successiva sänkningarna av kravet på minsta tillåtna aktiekapital har medfört att reglerna inte längre är ändamålsenliga”. Regeringen meddelade i den lagrådsremiss som följde att utredningsbetänkandets förslag till reformerade regler om tvångslikvidation av aktiebolag bereddes vidare i Regeringskansliet.
Vi socialdemokrater menar mot bakgrund av det gedigna kunskapsunderlag som det utredningsbetänkandet ger i fråga om aktiebolagets storlek att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en proposition om en höjning av minsta tillåtna aktiekapital i aktiebolag. Jag yrkar därför bifall till vår reservation nummer 2. För tids vinnande yrkar jag endast bifall till den reservationen.
Fru talman! Jag hoppas att civilutskottets viktiga arbete med associationsrätten även framöver kommer att präglas av det allvar som frågor om företagandets och civilsamhällets villkor, skattesystemets funktionssätt och kampen mot ekonomisk och annan brottslighet förtjänar.