Fru talman! Sverigedemokraterna står bakom betänkandet och yrkar avslag på alla reservationer.

I kväll debatterar vi civilutskottets betänkande CU16 om associationsrätt. Flera områden har berörts i betänkandet, men eftersom tiden är begränsad kommer jag att försöka hålla mig till fyra områden.

Fru talman! Sverige behöver fler företag, inte fler hinder för företagande. I tider av ekonomisk osäkerhet och lågkonjunktur är det företagen som skapar arbetstillfällen och innovation och som i förlängningen finansierar vår gemensamma välfärd. Därför måste lagstiftningen inom associationsrätten utformas med ett tydligt mål om att skapa goda och stabila villkor för företag att starta, växa och verka i Sverige.

Ett första område jag vill beröra är kravet på aktiekapital i aktiebolag. Sänkningen av kapitalkravet från 50 000 kronor till 25 000 kronor har i grunden varit positiv. Den har gjort aktiebolagsformen mer tillgänglig för fler entreprenörer och sänkt trösklarna för att starta företag. Samtidigt finns dock skäl att fortsätta analysera vad som är en optimal nivå för aktiekapitalet.

Vi i Sverigedemokraterna menar att frågan inte enbart handlar om att sänka trösklar utan också om att säkerställa stabilitet och ansvar i bolagsformen. Aktiebolaget är en viktig och seriös företagsform som inte bör urvattnas. Därför bör man överväga system där ett lägre startkapital kan kombineras med krav på ett högre kapital efter en viss tid. Detta finns exempelvis i andra europeiska länder. På så sätt kan vi främja nyföretagande och samtidigt stärka bolagens ekonomiska motståndskraft.

Fru talman! Ett andra område gäller revisionsplikten. Det är viktigt att vi håller fast vid en rimlig balans. Revision kan vara ett viktigt verktyg för kontroll och transparens, men det innebär också kostnader och en administrativ börda för företagen. Sverigedemokraterna är därför negativa till förslag om att återinföra revisionsplikt för alla mindre företag. Särskilt enmansföretag och mycket små bolag ska inte tvingas bära ytterligare kostnader och byråkrati.

De flesta småföretagare driver seriösa verksamheter och ska inte behandlas som potentiella brottslingar. Samtidigt ska ekonomisk brottslighet naturligtvis bekämpas kraftfullt, men lösningen är inte att lägga ökade bördor på alla småföretag utan att rikta insatser mot de oseriösa aktörerna. Regeringen och Sverigedemokraterna har därför stärkt rättsväsendet och förbättrat samarbetet mellan myndigheter i kampen mot penningtvätt och ekonomisk brottslighet.

Fru talman! Ett tredje område är arbetet mot bolagsmålvakter och bolagskapningar. Den typen av brottslighet skapar stor otrygghet för företagare och kan orsaka mycket allvarliga ekonomiska skador. Det räcker ibland med förfalskade handlingar för att försöka ta kontroll över ett bolag eller byta ut dess företrädare. Därför var det mycket viktigt att riksdagen nyligen antog regeringens proposition 2024/25:8 Bolag och brott. Genom dessa reformer har bland annat företagskapning kriminaliserats, straffen för brott mot målvaktsförbudet skärpts och Bolagsverket fått en tydlig roll i arbetet mot denna typ av brottslighet.

Detta är viktiga steg i rätt riktning, men arbetet måste fortsätta. Vi behöver följa upp effekterna av de nya reglerna och säkerställa att myndigheterna har de verktyg som krävs för att motverka bolagsmålvakter och ekonomisk brottslighet i näringslivet.

Fru talman! Det fjärde och sista området jag vill beröra gäller företagens rapportering om hållbarhet och kvotering och om så kallad mångfaldsredovisning. Under senare år har regelbördan för företag ökat kraftigt, inte minst till följd av omfattande rapporteringskrav kopplade till hållbarhet och olika typer av policyredovisningar. Sverige har dessutom i flera fall valt att gå längre än vad EU faktiskt kräver.

Resultatet har blivit ökade administrativa kostnader och stora mängder rapporter vars faktiska nytta ofta är svår att se eller förstå. Mycket resurser läggs på dokumentation i stället för på faktisk utveckling och innovation. Det är därför välkommet att riksdagen nyligen antog proposition 2025/26:21 om uppskjutet krav på hållbarhetsrapportering för vissa företag. Den visar tydligt att även lagstiftaren börjar inse hur omfattande och ibland ogenomtänkta dessa krav kan vara, särskilt för små och medelstora företag.

Målet måste vara tydligt: mindre regelkrångel och lägre administrativ börda så att företagen kan fokusera på det de är bäst på, alltså att skapa värde, jobb och tillväxt.

På samma sätt motsätter vi oss obligatorisk kvotering och detaljstyrd mångfaldsredovisning i bolagsstyrelser. Det är ägarna som ska ha ansvaret att utse de mest kompetenta styrelseledamöterna – inte politiker eller byråkrater. Kompetens och ansvarstagande ska väga tyngre än symbolpolitik.

Fru talman! Sverigedemokraternas utgångspunkt i dessa frågor är enkel. Sverige behöver ett starkt näringsliv. För att uppnå det krävs tydliga regler, rättssäkerhet och kraftfulla åtgärder mot brottslighet. Det krävs också ett tydligt arbete för att minska byråkrati och onödig administration. När företagare kan fokusera på att utveckla sina verksamheter stärks också hela Sveriges ekonomi.

Med det, fru talman, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.