Fru talman! Ledamöter! Regeringens politik är inte en arbetslinje. Det är en fattigdomslinje. Regeringens politik är inte en tak-över-huvudet-linje. Det är en fattigdomslinje.

Den vanligaste orsaken till att människor vräks från sina hem är att de inte har kunnat betala hyran. Det har vi debatterat ordentligt här ikväll, och jag vill fortsätta på den tråden.

Förra året vräktes över 3 000 människor från sina hem. Över 800 barn berördes av vräkningar. 7 procent av Sveriges befolkning lever i materiell och social fattigdom.

Ta in det! Är det ett sådant Sverige som vi vill ha?

Tydligen vill Tidögänget det, för de har försämrat akassan och infört en mycket snabbare nedtrappning, som gör att arbetslösa snabbare förlorar stora delar av sin inkomst. De har inte höjt barnbidraget eller underhållsstödet alls trots alla kostnadsökningar. Barnbidraget är nu värt mindre än det har varit på 50 år. När det gäller bostadsbidraget, som vi också har debatterat många gånger här, togs det tillfälliga tilläggsbidraget bort förra året. Barnfamiljerna får mindre i plånboken nu än för ett år sedan. Tidöregeringen skrotade också det statliga investeringsstödet, som fanns för att få fram prisrimliga hyresrätter.

Fru talman! Den vanligaste orsaken till vräkning är att människor inte kan betala hyran. Då behöver vi bredda debatten och utöver hyresrätter och bostadspolitik prata om den samlade kostnadsbilden för människor och om fattigdomen.

På detta vill då högersidan införa marknadshyror. Vissa kallar det trygghetshyror, andra inte. Det är att lägga ut dimridåer att kalla det trygghetshyror. Det är marknadshyror, och detta riskerar att driva upp kostnaderna ordentligt.

Vi i Miljöpartiet vill se ett Sverige som håller ihop. Vi vill minska klyftorna. Vi vill att bostaden ska vara en social rättighet. Alla har rätt till tak över huvudet. Vi vill reformera bostadsbidraget ordentligt så att det inte äts upp av inflationen. Vi vill ta ett statligt ansvar för bostadsbyggande och införa uppgraderade statliga stöd för prisrimliga klimatsmarta hyresrätter.

Karolina Skog, som var miljöpartistisk minister i den rödgröna regeringen, utredde en social bostadsförsörjning och tog fram flera olika förslag. En del av förslagen har regeringen tagit vidare, vilket är väldigt bra. Andra har man inte tagit vidare. Hon tog fram ett förslag om obligatoriska hyresgarantier, alltså att kommunen ska garantera att hyran kan bli betald. Det är ett väldigt viktigt förslag som sänker trösklarna för människor att komma in på hyresmarknaden. Men det förslaget väntade regeringen i fyra år med att införa. Nu har vi hört argumentet om det kommunala självstyret. Jag tycker inte att det håller att regeringen väntar till kvart i tolv med att införa det här förslaget – under valrörelseåret och egentligen efter propositionsstopp. Hade det varit prioriterat hade man lagt fram det tidigare.

Karolina Skog lade också fram ett förslag om att de krav en hyresvärd får ställa ska regleras så att de är rimliga sett till den sökta lägenheten. Det är svårt för många att komma in på hyresmarknaden trots betalningsmöjligheter just för att de krav hyresvärden ställer är orimligt höga. Det är någonting som behöver regleras. Det ska vara lika över landet. Vi i Miljöpartiet vill att den här regleringen genomförs.

Fru talman! Jag vill också prata om renoveringar och hyresgästers delaktighet. Hyresgästers ställning i samband med renoveringar måste stärkas. I höstas gjorde Hem & Hyra en granskning som visade att hyresgäster som regel förlorar överklaganden i hyresnämnden när det gäller renoveringar. Man tvingas alltså på renoveringar som man inte vill ha. Vi har sett exempel på utrivna och sedan totalrenoverade kök och badrum som har inneburit en chockhöjning av hyran och som har varit emot hyresgästers vilja. Det blir renovräkningar.

Ett ökat inflytande för hyresgäster skulle sannolikt leda till att de renoveringar som genomförs skulle vara mindre omfattande.

Fru talman! Nödvändiga renoveringar behöver förstås göras. Men att tvingas in i standardhöjningar som inte behövs och som inte är efterfrågade är inte okej.

Med bruksvärdet försöker man ringa in en bostads praktiska värde för en hyresgäst, och bruksvärdet ligger till grund för sättandet av en skälig hyra. Men bruksvärdessystemet behöver ses över så att man ökar resurseffektiviteten och förstås ser till att människor inte tvingas få chockhöjda hyror.

Det är tyvärr många fastighetsägare som inte återbrukar fungerande inredning från till exempel kök och badrum när de renoverar. De har inte riktigt incitament till att göra det. Men om de i stället kör med slit och släng och river ut helt och hållet och gör nytt blir det ett högre bruksvärde, som sedan ligger till grund för hyresförhandlingarna. Och då blir det högre hyra.

Det finns exempel på renoveringar där gammal kvalitet och design har bytts ut mot sämre kvalitet, följt av höjd hyra. Men det finns också exempel på motsatsen, där hyror kunnat hållas nere med en varsam renovering av äldre köksskåp och originaldetaljer. Det finns alltså goda exempel på att man kan göra det här.

Vi i Miljöpartiet anser att regelverket behöver ses över för att stärka hyresgästers ställning vid renovering och för att förtydliga att bruksvärdessystemet ska gå bättre hand i hand med en ökad resurseffektivitet.

Fru talman! Det sista spåret jag vill ta upp i dag i debatten – och som finns i betänkandet – är delningsboende. Det handlar om att bo tillsammans med gemensamma ytor.

Genom livet finns det många tillfällen när man har behov av att se över sitt boende och när traditionella boendeformer kanske inte riktigt passar. Det kan vara när man ska plugga och behöver byta bostadsort och förlorar sitt vanliga sociala sammanhang. Det kan vara när man har förlorat sin partner på ålderns höst och gärna vill ha spontant socialt umgänge.

Att bo i ett delningsboende kan vara en livsstil eller något man trivs med under en del av livet. Det är inte för alla, men det är en pusselbit som i stora delar saknas på dagens bostadsmarknad. Vi behöver stärka detta.

En kollektiv bostadslösning ger flera fördelar när det gäller ökade sociala möjligheter. Men den ger också ekonomiska och klimatsmarta fördelar, för man delar på boyta, inredning, hushållsapparater och så vidare.

En form av delningsboende innebär att man har ett privat rum och ett privat badrum. Sedan delar man på kök och vardagsrum. Det är väldigt viktigt att städningen ingår i hyran och att det finns en relationell förvaltning, som man kallar det. Annars kommer det inte att fungera.

När det gäller att till exempel bygga om kontorsfastigheter till bostäder skulle det innebära många fördelar vid byggande av delningsboenden, för det är lättare att utforma en planlösning för delningsboenden i gamla kontorsfastigheter. Då slipper man tulla på detta med dagsljus och tillgänglighet, som ju Tidöregeringen har lagt fram förslag om.

Men det finns juridiska hinder som gör det svårt att etablera och driva delningsboenden i Sverige. Regelverket är otydligt och förlegat. Det skapar en osäkerhet både för de boende och för bostadsföretag.

Det kom en dom 2024. Där prövades hyran för en tidigare boende i en typ av delningsboende med bland annat delat kök och vardagsrum. Hyresnämnden bedömde i det fallet att det skulle likställas med en andrahandsuthyrning av en traditionell lägenhet. En sådan bedömning försvårar och kan sätta stopp för många kommersiella delningsboenden.

Fru talman! Det här regelverket behöver ses över. Det behövs en tydlig juridisk definition. Regelverket behöver tydliggöras för att öka tryggheten och stärka skyddet för både hyresgäster – med rimliga hyresnivåer – och hyresvärdar, så att det går att driva delningsboenden.

Vi i Miljöpartiet har länge kramat kollektivt boende och delningsboenden. Vi tycker nu att regelverket behöver tydliggöras så att man kan lägga till en pusselbit som saknas på bostadsmarknaden – för att stärka hyresgästers trygghet, för att minska klimatutsläppen och för att motverka ensamhet.

Fru talman! Jag står bakom alla våra motioner, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation 6.