Bäste herr talman! För några veckor sedan hade jag förmånen att, tillsammans med min socialdemokratiske kollega Joakim Järrebring, vara med vid presentationen av 2026 års hemlöshetsrapport. Hemlöshetsrapporten presenteras årligen av Sveriges Stadsmissioner. I år fokuserade man på regeringens nuvarande hemlöshetsstrategi, men man blickade också framåt kring vad som behöver göras.

Läsningen är både söt och salt. Mycket bra görs, exempelvis arbetet med Bostad först, som med regeringens stöd nu etableras i allt fler kommuner. Bostad först är en metod för att ge socialt utsatta människor en bostad och därmed också ge dem verktyg för att hantera sina sociala problem. Det handlar om det som ibland kallas social hemlöshet.

Den salta läsningen, herr talman, handlar om att den strukturella hemlösheten biter sig fast eftersom bostadsmarknaden i Sverige inte fungerar och inte har fungerat på decennier.

Den kanske sorgligaste läsningen handlar om att antalet barnvräkningar ökar, och som göteborgare är det beklämmande att min egen hemstad är sämst i klassen. När Kronofogden för ett tag sedan presenterade sina siffror över hur många barn som påverkades av vräkningar förra året hade Göteborg den högsta siffran i landet: 82 barn hade en vårdnadshavare som hade vräkts, och 55 av barnen var folkbokförda på adressen där vräkningen skedde. Det är andra året i rad som Göteborgs siffror nästan dubbleras i Kronofogdens statistik.

Herr talman! Att minska vräkningarna har varit en kärnfråga för Moderaterna och regeringen den här mandatperioden. Under socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall har regeringen arbetat fram – och vi i riksdagen har beslutat om – en helt ny socialtjänstlag. Det är en socialtjänstlag som fokuserar på det förebyggande arbetet, bland annat för att förhindra vräkningar. I stället för att arbeta reaktivt när någon har blivit vräkt ska fokus nu vara på att proaktivt förhindra att människor, inklusive barn, blir vräkta.

För två år sedan gav regeringen också ett specifikt uppdrag till Socialstyrelsen att arbeta förebyggande mot barnvräkningar och ge stöd till kommunerna i detta arbete. Därutöver har regeringen gått vidare i arbetet med införandet av obligatoriska kommunala hyresgarantier för barnfamiljer, vilket faktiskt är en av de punkter som Sveriges Stadsmissioner i sin hemlöshetsrapport lyfter fram som viktigast att göra framåt.

Men kanske absolut viktigast är att Moderaterna och regeringen den här mandatperioden konsekvent har fokuserat på att vanliga hårt arbetande människor ska få behålla mer pengar i plånboken. I tider av inflation och ökande hyror är det ännu viktigare att hålla nere skatten för dem med minst marginaler.

Herr talman! Att regeringen arbetar kraftfullt och offensivt mot vräkningar spelar dock mindre roll om kommunerna inte tar sitt ansvar. Förutom att ta fram en helt ny socialtjänstlag och föreslå obligatoriska kommunala hyresgarantier för barnfamiljer har vi nu skärpt lagstiftningen om kommuners skyldighet att arbeta med bostadsförsörjningen. Vi har också gett kommuner utökade möjligheter att arbeta aktivt med att fördela bostäder till de mest behövande i bostadskön.

Herr talman! Därför är det beklämmande att i Göteborgs-Posten från den 23 februari ta del av hur ansvarigt kommunalråd från det rödgröna styret ifrågasätter Kronofogdens statistik i stället för att ta arbetet mot barnvräkningar på allvar. Göteborg är tillsammans med Malmö och Stockholm sämst i landet på att arbeta förebyggande mot vräkningar av barn. Min uppmaning till socialdemokrater och vänsterpartister här i riksdagen är tydlig, herr talman: Ta era kollegor i Sveriges största städer i örat! Se dem i ögonen och förklara att det här inte håller! Regeringen är offensiv mot barnvräkningar – nu måste kommunerna också vara det.

Herr talman! Den moderatledda regeringen har under den här mandatperioden gjort eller påbörjat flera reformer för att skydda och stärka hyresrätten i Sverige. För två år sedan skärpte vi reglerna för att kunna vräka kriminella från hyresrätter, detta för att ingen människa ska behöva acceptera att grannen säljer narkotika på lekplatsen, förvarar sprängmedel i källarförrådet eller sätter skräck i trapphuset.

Nu går vi vidare och genomför liknande reformer för bostadsrätter. Det ska bli enklare för bostadsrättsföreningar att avhysa medlemmar som begår brott. Det ska också bli enklare att neka medlemskap för grovt kriminella som vill köpa lägenhet för att exempelvis använda som brottsverktyg. Steg för steg gör vi Sverige tryggare.

Herr talman! För en väl fungerande bostadsmarknad behövs flexibla lösningar för den som behöver en bostad en kortare tid. Regeringen har aviserat en proposition som ökar möjligheterna för ett mer flexibelt användande av det befintliga bostadsbeståndet. Det handlar om tre saker.

För det första föreslås en helt ny privatuthyrningslag. Det innebär lättillgängligare och tydligare regler för privatpersoner som hyr ut bostäder. Det ökar tryggheten både för den som hyr ut och för den som hyr. Tillsammans med de nya bygglovsreglerna, som infördes i slutet av förra året, har vi därmed skapat ökade möjligheter för den som exempelvis bor lite stort att hyra ut en del av sin bostad till någon annan.

För det andra tydliggör vi reglerna för hur man får hyra ut en bostadsrätt i andra hand och möjliggör uthyrning under en längre tidsperiod. Det är dock fortfarande föreningens styrelse eller hyresnämnden som ger tillstånd till att hyra ut en bostadsrätt i andra hand. Det kommer också att tydliggöras i propositionen att bara omständigheten att en lägenhet tidigare varit uthyrd inte kan vara ett skäl att neka uthyrning igen. Dessa reformer stärker både bostadsrättsinnehavarens och andrahandshyresgästens trygghet vid exempelvis längre studier på annan ort eller arbete utomlands, samtidigt som styrelsens möjligheter att pröva en andrahandsuthyrning som sagt kvarstår.

För det tredje skärper och tydliggör vi regelverket för blockhyra och så kallade delningsbostäder. Rättsläget har varit otydligt för såväl företagsbostäder som så kallade delningsbostäder eller coliving. Vad gäller blockuthyrning har det i vissa fall missbrukats. Samtidigt har utslag i domstolar slagit undan benen för seriösa aktörer. Att företag kan hyra bostäder till sin personal är viktigt, särskilt på orter med expansiv arbetsmarknad. Delningsbostäder, herr talman, är en växande bostadsform där man bor i ett eget rum men delar exempelvis kök och sociala ytor. Målgruppen kan vara allt från unga vuxna som vill prova livet i en ny stad till äldre som söker nya sociala sammanhang på ålderns höst.

Herr talman! För att minska trösklarna för att gå från ägt till hyrt boende har regeringen nu aviserat att man kommer att kodifiera i lag hur hyrköp ska regleras. Hyrköp finns redan i dag i Sverige som civilrättsliga avtal. Att de nu regleras i lag kommer att innebära ökad trygghet för köpare, säljare och övriga inblandade parter, exempelvis banker och försäkringsbolag. Hyrköp innebär att en hyresgäst hyr sin bostad med option att köpa den av hyresvärden. Många människor vill hyra sin bostad. Men många människor vill också äga sin bostad. En hyrköpslag är, tillsammans med de ändrade bolånereglerna och noll i skatt på de första 300 000 kronorna på ett investeringssparkonto, en viktig reform för att fler hårt arbetande människor ska kunna äga sitt eget boende.

Herr talman! På Sveriges Stadsmissioners seminarium för några veckor sedan fick jag frågan vad en bostad är för mig. För mig är bostaden trygghet – men den är också drömmar. Det handlar om tryggheten för den tidigare hemlöse som får en bostad genom Bostad först. Det handlar om barnfamiljen som genom en kommunal hyresgaranti får tryggheten i att inte bli vräkt. Det handlar också om drömmen om att en dag kunna äga sin bostad genom ett hyrköp.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)