Herr talman! Vi behandlar nu skatteutskottets betänkande nummer 15, som rör ett stort antal motioner och förslag inom skatteområdet. Det finns en stor bredd i motionernas inriktning och innehåll, men det ger oss tillfälle att diskutera riktningen för skattepolitiken och att utvärdera det arbete regeringen har bedrivit under mandatperioden. Många av motionsyrkandena har riksdagen redan tagit ställning till, eller så pågår utredningar eller beredningar inom Regeringskansliet i ärendena.
För Moderaterna är utgångspunkten dock tydlig. Skattepolitik ska bidra till att få fler människor i arbete, ge bättre villkor för företagande och skapa stabila offentliga finanser. Grundbulten är som alltid att skattemedel är skattebetalarnas tillgångar och att det är upp till oss att förvalta dem så bra som möjligt.
Herr talman! Vår regering, under ledning av statsminister Ulf Kristersson, har haft en tydlig ambition: att stärka arbetslinjen och att återupprätta respekten för skattebetalarnas pengar. Efter flera år av hög inflation och ekonomisk osäkerhet behöver Sverige en politik som stärker tillväxten. Det är därför regeringen prioriterar reformer som gör det mer lönsamt att arbeta, enklare att driva företag och mer attraktivt att investera i Sverige.
Jag menar att det är rätt väg. Ett skattesystem måste vara konkurrenskraftigt i en global ekonomi. Kapital och investeringar rör sig snabbt över gränser. Om Sverige ska kunna behålla och attrahera företag, innovation och jobb måste skattepolitiken vara stabil, förutsägbar och rimlig.
Herr talman! Det intressanta med detta betänkande är också att det tydligt visar skillnaden mellan regeringens politik och oppositionens olika partier. Vi ser i motionerna en rad förslag som pekar i olika, ibland motsatta, riktningar. Från vänsterhåll finns återkommande krav på höjda skatter på arbete, kapital och företagande. Resonemanget är ofta att staten behöver större resurser. Men man talar betydligt mindre om effekterna av sådana skattehöjningar. Hur skulle de slå mot jobb, investeringar och tillväxt? Svaret från oppositionens sida är enkelt: Mer pengar löser alla problem.
Dessa skattehöjningar vore inte bara dåliga för invånarna och hushållens ekonomi, som på ett kännbart sätt får betala för de politiska utspelen, utan de skulle även vara väldigt negativa ur ett nationalekonomiskt perspektiv, för att hantera konjunkturläget. De skulle leda till minskad konsumtion och göra det mindre lönsamt att arbeta, utbilda sig och ta ökat ansvar på arbetet. Höjda skatter på företagande och kapital riskerar även att göra Sverige mindre attraktivt som etableringsland och att driva stora investeringar utomlands.
Herr talman! Samtidigt finns det inom oppositionen partier som i retoriken betonar behovet av tillväxt och företagande men som i praktiken ändå ofta landar i något som leder till skattehöjningar eller komplicerade skatteregler. Det skapar en otydlighet i oppositionens ekonomiska politik, och resultatet blir den spretighet som vi ser och brist på en sammanhållen linje.
Herr talman! Moderaterna menar att skattepolitiken måste bygga på några enkla och tydliga principer. För det första: Det ska löna sig att arbeta. Arbetslinjen är grunden för både individens frihet och välfärdens finansiering. För det andra: Företagande och investeringar ska uppmuntras, inte bestraffas. Det är företagen som skapar jobb, innovationer och framtida skatteintäkter. För det tredje: Skattesystemet måste vara enkelt och transparent. När reglerna blir för många och för komplicerade ökar både administrationen och risken för fel. Det är mot denna bakgrund som Moderaterna stöder utskottets förslag i betänkandet.
Herr talman! Det finns även en viktig principiell fråga här: synen på skattebetalarnas pengar. Moderaternas uppfattning är att varje skattekrona ytterst är resultatet av människors arbete och ansträngning. Det innebär ett särskilt ansvar för oss politiker att använda dem varsamt och effektivt.
Ibland låter det i debatten som att högre skatter automatiskt löser alla samhällsproblem, men så enkelt är det inte. Erfarenheten visar att tillväxt, arbete och stärkt näringsliv är de faktorer som på lång sikt ger det bästa resultatet för välfärden.
Herr talman! Sverige står inför flera stora ekonomiska utmaningar: en tidigare svag tillväxt, en åldrande befolkning och ett behov av betydande investeringar i infrastruktur och försvar samtidigt som vi har en osäker omvärldsutveckling. Men Sverige står starkt rustat. Vår regering har under mandatperioden inte bara på rekordtid fått bukt med en skenande inflation, som vi ärvde från den föregående regeringen, utan den har också åstadkommit många förändringar som alla syftar till ökad tillväxt och förbättringar för både hushåll och företag som får Sverige att gå framåt.
Vi ser nu att det går åt rätt håll, även om den senaste utvecklingen i omvärlden kan ha negativ påverkan. I ett sådant läge är det särskilt viktigt att skattepolitiken stärker – inte försvagar – ekonomins funktionssätt. Det spelar roll vem som styr. Det spelar roll att vi under en turbulent period har haft en majoritet i riksdagen som har kunnat agera snabbt och effektivt för att föra Sverige ut ur krisen.
Herr talman! När man läser motionerna i betänkandet blir dock skiljelinjerna tydliga. Regeringens linje handlar om att stärka tillväxten och jobben, men vissa oppositionsförslag handlar i stället om att höja skatterna och expandera staten. Andra förslag är mer otydliga och ibland motsägelsefulla.
För Moderaterna är valet enkelt: Vi tror på arbete före bidrag. Vi tror på företagande före skattehöjningar. Vi tror på en skattepolitik som gör Sverige starkare, inte svagare, i den internationella konkurrensen.
Herr talman! Mot denna bakgrund står Moderaterna bakom förslaget i skatteutskottets betänkande 15. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.
(Applåder)