Fru talman! Jag tackar Martin Kinnunen för frågan. Det blev lite fel där på slutet med Sverige och socialdemokratin, men det kan vara lätt ibland att tänka att det är detsamma. Jag förstår det.

Jag har suttit i den här kammaren tillsammans med andra socialdemokrater och både pausat reduktionsplikten och sänkt skatten på drivmedel, för det blev ett för högt pris för vanliga konsumenter att betala i och med kriget i Ukraina. På andra sidan i politiken ser vi i dag en tillnyktring – man ser att världsmarknaden spelar roll. Det är komiskt: Förut kallade man det Magdapriser, men nu kallar man det inte Jimmiepriser, trots att det är två krig som har drivit upp priserna. Jag önskar lite mer ärlighet i debatten.

Vi har gjort vår hemläxa. Vi ser att det inte räcker att bara ha reduktionsplikt som inriktning. Man måste göra andra saker. Det som vi har föreslagit är att upphandla det här direkt. På samma sätt som regeringen och Sverigedemokraterna vill ge förutsättningar för kärnkraft vill vi ge tillförlitliga villkor för drivmedelsproduktion i Sverige. Det behövs.

Vi tycker inte att det är bra att göra så som Sverigedemokraterna och regeringen har gjort och därmed öka vårt oljeberoende. Vi ser hur sårbara vi är. Vi behöver snabba på elektrifieringen, men under de här fyra åren har den bromsats in. Vi behöver göra mycket mer för att få till elektrifiering och se till att vi får en svensk drivmedelsproduktion.

Vi kommer att ta ansvar för att det här ska gå att kombinera med jobb och med bättre ekonomi för vanligt folk. Det är mer än vad man kan säga att den här regeringen har gjort. Trots att man har ökat utsläppen har man inte tagit ansvar för ekonomin, utan man har gjort slut på pengarna. Dessutom har man använt den största delen av pengarna till att sänka skatten för dem som tjänar allra mest.

(Applåder)