Protokoll 2025/26:85 Måndagen den 9 mars

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2025/26:352 om regeringens krisberedskap för snabbare uppvärmning
Anf. 62 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöministern Johan Britz (L)

Herr ålderspresident! Jytte Guteland har frågat klimat- och miljöministern vilka åtgärder hon och regeringen förbereder med anledning av att den globala uppvärmningen går snabbare och att utarmningen av biologisk mångfald är värre än vi tidigare trott.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen, en interpellation som jag givetvis tackar för.

Låt mig inleda med att konstatera att regeringen ser allvarligt på den pågående förlusten av biologisk mångfald och därför arbetar målmedvetet med att bidra till målen i Kunming–Montreal-ramverket, som vi hade en central roll i att förhandla fram 2022. Klimatförändringarnas effekter på våra samhällen och ekosystem märks redan, och extrema väderhändelser blir vanligare.

I mars 2024 presenterade regeringen en nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning. Där beskriver vi konsekvenser och utmaningar i Sverige av ett förändrat klimat och anger inriktningen för det nationella arbetet med klimatanpassning. I enlighet med handlingsplanen verkar regeringen fortsatt för att stärka ekosystemens resiliens och ta till vara ekosystemtjänster i klimatanpassningsarbetet.

I maj 2025 mottog regeringen Klimatanpassningsutredningens betänkande Bättre förutsättningar för klimatanpassning (SOU 2025:5). Betänkandet innehåller ett flertal förslag för effektivare klimatanpassningsarbete, vilka nu bereds inom Regeringskansliet.

Regeringen har gjort flera satsningar för att skydda och restaurera ekosystem. Exempelvis har vi i dag historiskt stora satsningar för att återväta utdikade våtmarker för att minska koldioxidutsläpp och främja biologisk mångfald. Vi har också lagt fram en havsmiljöproposition (prop. 2023/24:156), den första havsmiljöpolitiska inriktningspropositionen på 15 år, där vi bland annat har med målet att skydda 30 procent av de marina områdena till 2030.

När Kunming–Montreal-ramverket antogs 2022 beslutades att parterna skulle uppdatera sina nationella strategier. Den 5 februari 2026 beslutade regeringen därför om en ny svensk strategi och handlingsplan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, som visar hur Sverige bidrar till ramverkets mål. Regeringen beslutade samtidigt om ett nytt etappmål om vilda pollinatörer samt om ett uppdaterat etappmål om stadsgrönska, som bidrar till både biologisk mångfald och klimatanpassning.

Regeringens strategi för biologisk mångfald visar hur vi arbetar för att stärka vår natur och artrikedom, men den visar också på motståndskraften i vår livsmedelsförsörjning, vår ekonomi och vårt välbefinnande.