Herr ålderspresident! Nu har vi debatterat den här frågan i kammaren, men vi har fortfarande inte fått några svar på vad man tänker göra. Jag konstaterar att man inte tänker göra någonting i den här frågan – det har framkommit. Jag tycker att det är oerhört olyckligt att man inte gör någonting från regeringens sida.

Jag ska vara oerhört tydlig, så att jag verkligen vet att vi alla har förstått vad det här handlar om. Regeringen säger att man gör åtgärder, men det är inte åtgärder för att komma till rätta med det här problemet.

Herr ålderspresident! Jag ska ge ett exempel. Låt oss säga att polisen stoppar mig vid en rutinkontroll ute i trafiken – man utövar ju den typen av tillsyn – och frågar efter mitt körkort. Jag visar då upp mitt giltiga körkort, som är ett bevis på att jag får köra bil.

Nu ska jag inte förenkla frågan, men det har ändå med det här att göra. När man vid tillsyn visar upp ett certifikat är det ett bevis för att man kan utföra just den här arbetsuppgiften utifrån det som är tänkt.

Det finns inga svar från arbetsmarknadsministern. Det vi får höra är att man faktiskt inte tänker vidta några åtgärder. Att inte vidta åtgärder är faktiskt oerhört negligerande. Att inte ge några uppdrag, att inte titta vidare på frågan och att inte göra någonting är djupt respektlöst. När det gäller den här frågan för den här branschen och för människor som är oerhört viktiga för landet väljer arbetsmarknadsministern att negligera frågan och titta åt ett annat håll i stället för att svara och ge uppdrag för att komma till rätta med det här problemet. Det är olyckligt.

(Applåder)