Protokoll 2025/26:85 Måndagen den 9 mars

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2025/26:345 om Finanspolitiska rådets årliga rapport om regeringens arbetsmarknadspolitik
Anf. 37 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöministern Johan Britz (L)

Fru talman! Tack, återigen, för den här viktiga diskussionen! Vi är överens i denna kammare – hoppas jag i alla fall – om att arbetslösheten och utanförskapet i Sverige är för stora och att vi behöver bekämpa dem på bästa sätt.

I Sverige är arbetslösheten både konjunkturell och strukturell. Den konjunkturella arbetslösheten bekämpas via regeringens åtgärder för att stötta ekonomisk återhämtning och genom att stärka hushållens ekonomi, med bland annat en förstärkning av jobbskatteavdraget och en tillfällig sänkning av matmomsen från 12 procent till 6 procent.

För drygt ett år sedan såg regeringen i sina prognoser hur kurvorna var på väg att vända. Sedan tillträdde Donald Trump i Vita huset och orsakade ett tullkaos i världen som påverkade både konsumenters vilja att konsumera och företags vilja att investera.

Nu har vi sett en liknande möjlig ljusning, men som vi alla märker så fort vi slår på nyheterna lever vi i en väldigt osäker tid med en mycket dramatisk omvärld som påverkar vår ekonomi. Detta leder till lågkonjunktur. För att stärka hushållens köpkraft i en lågkonjunktur behöver vi säkerställa att den privata konsumtionen kan öka. Det dämpar fallet i den samlade efterfrågan. Lågkonjunkturer riskerar att skapa effekter på arbetsmarknaden där tillfällig hög arbetslöshet leder till varaktig lägre sysselsättning. Detta behöver vi göra något åt, och det gör vi också.

Därför satsar regeringen mer än till exempel Socialdemokraterna på att bryta lågkonjunkturen. Det är därför vi säkerställer att det blir billigare att anställa unga med regeringens politik jämfört med Socialdemokraternas politik. Och det är därför vi satsar på fler utbildningsplatser som leder till jobb.

Vi genomför också en omfattande bidragsreform, som på sikt förväntas minska den strukturella arbetslösheten. Den bidragsreformen omfattar bland annat ett aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd, ett bidragstak och en jobbpremie. Jobbpremien är till för den som går från bidrag till arbete. Aktivitetskravet innebär att kommunerna blir skyldiga att erbjuda aktiviteter som motsvarar individens arbetsförmåga och en skyldighet för individen att delta. Syftet är att motverka passivitet, långvarigt bidragsberoende och utanförskap.

Oppositionens och Socialdemokraternas svar på frågan verkar vara att det ska vara högre bidrag, högre aktivitetsstöd och högre akassa. Det är inte rätt väg för Sverige om vi ska bryta den alldeles för höga arbetslösheten.