Fru talman! Vi är i grunden positiva till den förändring som nu görs i och med lagändringarna om elektronisk inlämning av bouppteckningar. Det är bra att det blir enklare.

Digitaliseringen är i grunden positiv, men den måste ske med respekt för integritet och rättssäkerhet, fru talman. Regeringens analys av riskerna är för ytlig, menar vi. Regeringen identifierar problem men beskriver inte konkreta skydd eller uppföljningsmekanismer.

Tyvärr blundar Tidöpartierna för hur förändringarna kan utnyttjas av kriminella och slå mot enskilda, och regeringen har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att förekomma och förhindra det.

Fru talman! I propositionen lyfts frågan om att personliga uppgifter av känslig karaktär härmed, i och med lagändringarna, blir sökbara. Det innebär risker och problem som måste beaktas men som regeringen inte agerar för. Det är besvärande.

Vi socialdemokrater ser stora risker med detta, som det är nödvändigt att regeringen beaktar och tar höjd för, inklusive att det kan komma att krävas regleringsändringar.

Fru talman! Sekundäranvändning av offentliga data är något positivt när den sker i aggregerad eller anonymiserad form och bidrar till samhällsnytta. Det gäller exempelvis för forskning, innovation eller effektivare förvaltning.

Problemet uppstår när uppgifter kan kombineras på ett sätt som gör enskilda individer identifierbara, vilket möjliggör kommersiell exploatering. Det finns en verklig risk både ur ett integritetsperspektiv och för förtroendet för staten som informationsförvaltare. För oss socialdemokrater är det nödvändigt att också i detta sammanhang markera vår linje: Digitalisering och integritet måste gå hand i hand.

Fru talman! I propositionen meddelar regeringen också att riksdagens tidigare tillkännagivande om kvalitetssäkring i vårdnadsutredningar är tillgodosett och slutbehandlat. Vi delar inte denna bedömning, då de redovisade åtgärderna inte motsvarar det som riksdagen beslutat om i tillkännagivandet.

Det uppdrag till Socialstyrelsen och MFOF som regeringen hänvisar till som anledning till att tillkännagivandet är tillgodosett ska inte slutredovisas förrän nästa år. Utifrån hur tillkännagivandet är utformat, inklusive de bifallna motionerna i tillkännagivandet, kan det inte anses vara tillgodosett.

Vi emotser regeringens nästa skrivelse 75 för att se dess redogörelse i frågan. Vi kommer då att få återkomma till vår bedömning av huruvida detta kan anses vara tillgodosett och slutbehandlat. Vi redogör för detta i vår motivreservation nummer 2, som jag också, fru talman, yrkar bifall till för Socialdemokraternas räkning.

Fru talman! Vad gäller det andra tillkännagivandet som regeringen anser slutbehandlat, om digital bekräftelse av föräldraskap före födseln, drevs det igenom under förra mandatperioden av SD, M, KD, L och C.

Vi välkomnar att de flesta av dessa partier ändrat sig och nu, liksom vi, inte vill genomföra detta. Det hedrar justitieminister Gunnar Strömmer att han slutbehandlar detta.

Eftersom Centerpartiet dock har skrivit en motion om saken, och även lyfte fram det i vår betänkandedebatt häromveckan, vill vi säga något om saken för att få rätsida på de olika argument som framförs.

Fru talman! För det första: Dagens ordning fungerar bra för Sveriges barn och föräldrar. Vi delar regeringens bedömning.

Möjligheten för ogifta föräldrar att digitalt bekräfta föräldraskap har nu varit i kraft i drygt tre år. Enligt uppgifter från Skatteverket har andelen digitala bekräftelser av föräldraskap ökat för varje år, och statistik från 2024 visar enligt regeringen att 84 procent valde att bekräfta sitt föräldraskap digitalt. Reglerna om digital bekräftelse av föräldraskap har alltså fått ett mycket stort genomslag och innebär att fler barn kan få två rättsliga föräldrar i nära anslutning till födseln.

Det har inte framkommit att möjligheten att bekräfta föräldraskap skulle uppfattas vara alltför begränsad. Det som framställs i motionen är alltså inget överhängande problem som gör att barn står utan föräldrar. Däremot skulle förslaget kunna skapa stora problem för våldsutsatta kvinnor – mer om det senare.

Fru talman! För det andra: När ett par gifter sig, vilket i Sverige ska ske av fri vilja och utan tvång, ingås också de facto ett juridiskt avtal mellan dem. Det räcker att läsa äktenskapsbalken och föräldrabalken för att förstå det.

En man som gifter sig med en kvinna blir vårdnadshavare och far till de barn som kvinnan föder. Här görs inga faderskapstester. Att han är far till barnen presumeras, det vill säga antas. Att presumeras vara far och att axla ansvaret som vårdnadshavare är ett långtgående åtagande och en del av vad som följer av äktenskap.

Fru talman! Att göra motsvarande antagande som man gör för gifta makar för vilken man som helst som menar att han är far till barn som växer i vilken kvinna som helst är något helt annat. Att gifta sig, att ingå ett juridiskt avtal, är något annat än att inte vara gift och att inte ha något avtal. En man som inte är gift kan självfallet inte ha samma skyldigheter eller rättigheter som en man som är gift och har ingått ett juridiskt avtal med en kvinna.

Det blir faktiskt rätt märkligt när Centerpartiet försöker framställa det som att ingångna äktenskap inte spelar någon roll i fråga om ansvar, skyldigheter och rättigheter. Det är klart att det spelar roll!

Fru talman! För det tredje, och detta är viktigt: Det är inte så att lagen inte är anpassad för att föräldrar inte har ingått äktenskap, utan tvärtom. Om en ogift kvinna och en ogift man är överens om vem som är fadern kan detta i all enkelhet registreras enligt nuvarande ordning, precis som regeringen redogör för. Här finns inga problem. Samhället och lagen är väl anpassade till och moderniserade efter detta sätt att leva. Det är inga konstigheter.

Men om en gravid kvinna och en man inte är överens om vem som är fadern ska inte en man kunna kräva fysiska ingrepp eller att få stöd av myndigheter och vårdinrättningar för att driva sin sak mot den gravida kvinnan.

Frågan till dem som driver detta blir därför: Hur ska det verkställas? Om en kvinna motsäger sig en mans påstående – ska hon då tvingas till domstol för att få sin sak prövad? Och vad ska domstolen göra? Vilka redskap menar motionären att domstolarna ska få för att genomdriva en mans önskan att få ett faderskap bekräftat innan det ens finns ett barn?

Fru talman! Vad händer om domstolen fattar fel beslut? Tänk om det visar sig att den domstolen sa var fadern inte alls var fadern och att kvinnan hade rätt hela tiden! Är detta ens något vi vill lägga i domstolarnas knä?

Svaret från Socialdemokraterna är nej. Det vill vi inte. Den här typen av lagförslag går inte att verkställa på ett rättssäkert sätt som värnar kvinnors makt över sina egna kroppar.

Fru talman! Det fjärde argumentet handlar om våld i allmänhet och eftervåld i synnerhet, det vill säga det våld som män återkommande riktar mot kvinnor efter det att relationen har tagit slut. Men våldet tar inte slut. Det finns inget ”efter” i eftervåldet, utan det fortsätter och fortsätter, ofta understött och möjliggjort av samhället och lagstiftningen.

Lagen – det vi sysslar med här i huset – ger våldsamma män rättigheter att trakassera kvinnor år ut och år in. Det handlar om mångåriga bodelningsprocesser och upprepade tvister som skuldsätter våldsutsatta kvinnor. Det handlar om kvinnor som tvingas ”samarbeta” med män som slagit dem och barnen, för annars förlorar mammorna vårdnaden om barnen. Det handlar om förföljelser, där lagen ger våldsamma män många verktyg för att fortsätta stalkning och trakasserier. Våldet kringskär kvinnornas och barnens liv, och det påverkar hälsa, ekonomi och livschanser.

Fru talman! Den civilrättsliga lagstiftningen har varit blind inför våldet och eftervåldet. Den har varit skriven som om solen alltid skulle skina och ingen man utöva våld mot någon kvinna. Lagstiftarens naiva blick på världen har drabbat många våldsutsatta barn och kvinnor mycket hårt. Ofta handlar det om mammor.

Detta började vi socialdemokrater städa upp i när vi satt i regeringen. Vi tillsatte utredningar för att kunna ändra lagen. Vi har fortsatt detta arbete i riksdagen, och vi välkomnar verkligen att denna regering har fortsatt det vi startade i regeringsställning. Det gör arbetet starkt och hållbart när vi är överens.

Fru talman! Därför säger vi självklart nej till att skapa ett nytt civilrättsligt verktyg för våldsamma män att kunna jaga kvinnor med. Utifrån det motionen föreslår skulle en våldsam man som blivit lämnad kunna använda en sådan lag för att påstå att kvinnan som lämnat honom är gravid med hans barn.

Vad händer om hon nekar? Hur ska staten garantera mannen rätten att få faderskapet fastställt innan det ens finns ett barn? Hur långt vill motionären att staten ska gå när det gäller att kringskära kvinnans rättigheter för att garantera att mannens krav blir verklighet? Det handlar om mannens så kallade rätt att få det faderskap han påstår finns fastställt innan det ens finns ett barn.

Lagstiftaren ska inte sätta ett sådant här civilrättsligt verktyg i våldsamma mäns händer. Vi socialdemokrater och flera andra har fullt sjå med att städa bort just sådana här avarter från civilrätten. Lagen ska inte möjliggöra eftervåld, utan lagen ska förebygga våld. Den ska också straffa våld.

Fru talman! Vi socialdemokrater röstade nej till tillkännagivandet förra mandatperioden. Vi välkomnar att regeringspartierna nu också landat i denna position: att tillkännagivandet slutbehandlas utan att tillgodoses. Det ska inte genomföras. Det hör inte hemma här.

Regeringens slutbehandling av detta bådar gott för att vi ska kunna ha långsiktighet och blocköverskridande samsyn i dessa frågor, precis som vi har haft i många andra under mandatperioden.

Fru talman! Avslutningsvis: Dagens debatt har temat elektronisk inlämning av bouppteckningar. Men eftersom regeringen valde att slutbehandla två tillkännagivanden, varav detta om faderskapstester är ett, har mitt anförande också handlat om det. Utifrån den motion som har väckts och argumentationen genom året har vi bedömt att detta behöver bemötas. Vi hoppas att motionären gör ett omtag.