Fru talman! Frågan om krisberedskap har blivit allt viktigare, eftersom samhällets förmåga att möta kriser av skiftande slag måste förbättras. Det gäller samhällets förmåga att hantera allt från vattenförsörjning och pandemier till cybersäkerhet, skogsbränder och översvämningar. Till detta kommer frågorna om arbetet på EU-nivå och hur mycket resurser vi behöver investera för att förbereda oss för olika sorters kriser.

Fru talman! Låt mig börja med att beröra det fruktansvärda krig som pågår i Europa. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har nu pågått i över fyra år. Det handlar inte bara om Ukrainas rätt till självbestämmande och frihet. Det handlar också om Sveriges frihet och Europas frihet. Ukraina behöver därför allt stöd som kan ges. På den punkten är jag och Miljöpartiet glada för det totala stöd som finns hos svenska folket.

Det är inte bara för att ukrainarna är duktiga på slagfältet som de har lyckats hålla emot Ryssland så bra som de trots allt har. Det handlar också om att det civila försvaret har varit oerhört starkt i Ukraina. Väldigt stora delar av samhället har, trots att kriget rasat, fortsatt att fungera på något sätt.

Det är utan tvekan så att detta allvarliga säkerhetspolitiska läge gör att vi måste förbereda oss på att samhället ska kunna hantera en mängd olika kriser. Det civila försvaret måste därför fortsätta att utvecklas och stärkas.

Fru talman! Det är inte bara så att vi befinner oss i ett allvarligare säkerhetspolitiskt läge. Vi möts också av klimatförändringarna, som utan tvekan är vår tids ödesfråga. Att vi ser förändringar i och med ett förändrat klimat är uppenbart. När klimatet förändras drabbas Sverige på flera olika sätt, bland annat genom att vi får längre torrperioder och fler skyfall, vilket kan leda till översvämningar, ras och skred. Vi ser även att värmeböljorna blir fler och längre. Dessutom drabbas vi på sikt av de stigande havsnivåer som följer av smältande is och uppvärmda hav. Det är uppenbart att vår beredskap att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna i hela samhället måste stärkas.

För att skydda personer och viktig infrastruktur behöver den fysiska planeringen anpassas till dessa effekter. Samhället måste byggas motståndskraftigt. För att Sverige ska kunna bedriva ett effektivt arbete med klimatanpassning måste ansvaret mellan olika aktörer emellertid förtydligas. Arbetet ska inte fördröjas på grund av otydlig ansvarsfördelning. Länsstyrelser och kommuner är nyckelaktörer i klimatanpassningsarbetet och måste få tydligare ramar och de resurser som krävs.

Vidare måste både samordning och kunskapsspridning förstärkas. Bland annat måste myndigheter utbildas om klimatrelaterade risker. Kommuner måste få i uppdrag att kartlägga och dokumentera klimatrelaterade risker, och offentliga byggnader måste klimatsäkras. Arbetet med klimatanpassning måste helt enkelt förbättras för att Sverige ska stå bättre rustat inför klimatkrisens konsekvenser. Tydliga krav och förslag på vad som kan göras bättre måste tas fram. Utskottsmajoriteten med Tidöpartierna svarar kortfattat att de tycker att det görs tillräckligt. Det tycker inte vi från Miljöpartiet.

Fru talman! En annan fråga inom klimatområdet handlar om naturolyckor och stigande hav. Riksrevisionen har i en rapport slagit fast att det är svårt att finansiera de åtgärder som myndigheterna och kommunerna ska planera för och att kortsiktigheten i statens finansiering försvårar den viktiga planeringen av långsiktiga insatser. Till detta tillkommer investeringar i åtgärder för att förhindra skador från exempelvis skyfall och hälsorisker vid värmeböljor.

Visst kan det verka som stora belopp för att vidta förebyggande åtgärder, men detta måste sättas i relation till vilken kostnad det blir om man inte gör något och får betala dyrt för skadorna vid till exempel en översvämning. Miljöpartiet tycker att frågan om finansiering av skydd mot stigande hav ska utredas och att olika finansieringslösningar bör tas fram. Man kan till exempel ta fram ett separat klimatanpassningskliv liknande det klimatkliv som redan finns.

Fru talman! Inom EU pågår också ett viktigt arbete inom området krisberedskap. Miljöpartiet tycker att Sverige ska driva på för att öka den gemensamma krisberedskapen i EU. EU behöver stärka sin försvarskapacitet på grund av det säkerhetspolitiska läget. Det är helt avgörande. EU ska skapa förutsättningar för en ökad totalförsvarsförmåga i unionen snarare än utgöra en plattform för militärt samarbete.

I en tid och i ett samhälle som i allt större utsträckning präglas av cyberattacker, angrepp på demokratin och yttrandefriheten, klimatförändringar och pandemier krävs en ökad krisberedskap och fler satsningar på ett grönt, hållbart och långsiktigt civilt försvar. Vi behöver framtidssäkra EU:s krisberedskap. Vi vill också stärka EU:s civilskyddssamarbete ytterligare, så att krissamarbetet mellan medlemsländer blir mer flexibelt och snabbt i hanteringen av storskaliga nödsituationer.

EU:s självförsörjningsgrad i fråga om viktiga och nödvändiga produkter måste öka för att vi ska kunna klara framtida krissituationer. Det handlar om livsmedel, läkemedel, kritiska råmaterial och viktig teknologi för den gröna och digitala omställningen. Utskottsmajoriteten tycker att det görs tillräckligt, men jag delar inte den åsikten. Jag tycker att det vore bra om riksdagen riktade en tydlig signal till regeringen om att mer måste ske, inte minst för att säkerställa tillgången till kritiska varor.

Fru talman! Kustbevakningen har en särskilt viktig roll i miljöövervakningen och skyddet av kusterna när det gäller att agera vid oljeutsläpp och se till att viktiga kablar inte förstörs. Tullverket har en viktig roll i att bevara trygghet, motverka terrorism och upptäcka faror i tid. Dessa två myndigheter är, tillsammans med polisen, beroende av varandras kompetenser och insatser. Miljöpartiet tycker därför att både Kustbevakningen och Tullverket ska få mer ekonomiska resurser för att kunna samarbeta tätare i syfte att svara upp mot den breddade hotbilden mot Sverige.

Fru talman! Jag vill också peka på vårt krav på regeringen om att se över krisberedskapen för personer med funktionsnedsättning för att säkerställa att all viktig information samt samhällets stöd och hjälp tillgängliggörs för dem i händelse av en kris eller katastrof. Detta krav finns i en gemensam reservation som vi har från Miljöpartiet tillsammans med S, V och C.

Fru talman! Jag står givetvis bakom alla Miljöpartiets reservationer men yrkar bifall endast till reservation 13 och reservation 15.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 mars.)