Fru talman! När vi i dag diskuterar betänkandet om Sveriges krisberedskap diskuterar vi i grunden något som är mycket större än alla de delar betänkandet innehåller. Det handlar om fyrverkerier, räddningstjänst, VMA och SOS Alarm, men det går att kondensera till något mycket enklare. Det handlar om huruvida vårt samhälle ska fungera när det verkligen gäller.

Vi har i dag ett av världens mest avancerade samhällen – det är digitaliserat, utvecklat och därmed också beroende. De flesta betalningar i samhället görs digitalt, och våra transporter styrs av digitala system. Våra energisystem, sjukhus och myndigheter är bland de mest uppkopplade i hela världen. Det är en styrka, men det är också en stor risk för sårbarhet.

Ett cyberangrepp mot betalningssystemen kan göra att människor inte kan köpa mat. Det har vi sett hända tidigare. En attack mot en företagsserver i någon del av landet kan betyda att viktiga uppgifter och personuppgifter röjs. Ett angrepp mot energisystemen kan slå ut elförsörjningen i hela regioner, och ett intrång i logistiksystem kan stoppa transporter av livsmedel och mediciner.

Detta blir märkbart tydligt inte minst i min egen hemstad Göteborg och i vår hamn. Den förser hela Norden med varor och livsmedel och allt det där andra som är så viktigt för att vanliga människors vardag ska fungera och för att företag ska kunna fortsätta bidra till svensk tillväxt. Sjukvård kan slås ut, och samhället kan lamslås.

Fru talman! Det är därför cyberförsvaret i dag är en central del av vår robusthet, resiliens och säkerhet som land. I dag arbetar flera myndigheter – Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Myndigheten för civilt försvar – för att stärka Sveriges förmåga att upptäcka och hantera cyberhot. Den tekniska kompetensen hos FRA spelar en särskilt viktig roll när det gäller att identifiera avancerade hot.

Sedan en tid tillbaka är Nationellt cybersäkerhetscenter en integrerad del av Försvarets radioanstalt. Detta center ska vara navet i det nationella cybersäkerhetsarbetet. Vi är väldigt stolta över det arbete som bedrivs där.

I februari inledde Sverige via Försvarets radioanstalt ett femårigt samarbete med Ukraina inom just cyberförsvarsområdet. Samarbetet möjliggör för Sverige att bidra med så kallad kapacitetsuppbyggnad till Ukraina. Det handlar om utbildning, övning, metodstöd, erfarenhetsutbyte och informationsdelning för att stärka Ukrainas förmåga att stå emot ryska cyberangrepp.

Samtidigt skapas förutsättningar för oss här i Sverige att dra lärdomar av det arbete som Ukraina har gjort för att möta avancerade ryska cyberangrepp. Det är lärdomar som också höjer vår resiliens och beredskap.

Fru talman! Krisberedskap handlar som sagt inte bara om myndigheter, lagstiftning, it-lösningar och memorandum som skrivs under mellan Sverige och andra länder. Det handlar i grund och botten om medborgarnas egen beredskap. Vi är alla, var och en, en viktig del i det svenska totalförsvaret och i Sveriges motståndskraft – kanske den viktigaste.

Under många år levde vi i vårt land under föreställningen att det var staten som skulle lösa allting om olyckan väl var framme, men i en större kris vet vi att det inte uteslutande fungerar så. Myndigheterna i Sverige är tydliga gentemot svenska folket med att varje hushåll bör kunna klara sig självt, utan stöd från staten, i minst en vecka.

Det innebär att man behöver tänka på ganska enkla saker: att ha färskt vatten hemma, att ha mat som håller och att ha en vevradio – något som åtminstone jag, född i början av 90-talet, fortfarande kan tycka känns främmande. Det är dock ack så viktigt för just den egna resiliensen, liksom ficklampor och batterier – en enkel krislåda. Som Riksbanken kommunicerade i går bör man även ha 1 000 kronor i kontanter hemma för att klara sig om de digitala betalningssystemen inte fungerar.

Detta är inga dramatiska förberedelser. Det finns ingen alarmism i detta, utan det handlar om enkelt och sunt förnuft – en viktig beståndsdel i det svenska totalförsvaret.

Fru talman! Det finns också ett historiskt perspektiv som det är viktigt att vara ärlig om när vi diskuterar de här frågorna i kammaren i dag. Efter kalla krigets slut monterades ju stora delar av det svenska civila försvaret ned. Beredskapslager avvecklades, och planering lades åt sidan. Många av de system och mycket av den kunskap och erfarenhet som hade byggts upp i det här landet under decennier sköts i sank.

De nedrustande försvarsbesluten, som bar socialdemokratisk prägel, visade sig vara ödesdigra för det svenska totalförsvaret. De fattades dock i en tid då många trodde att historien tagit slut och att vi levde i den eviga freden, fru talman. Vi vet i dag att det var fel. Därför bygger regeringen upp totalförsvaret igen, både det militära och det civila, och detta är vi ju överens om brett i Sveriges riksdag. Det gäller energiförsörjning, livsmedelssystem, transporter och kunskap. Det gäller cyberförsvar och digital motståndskraft.

Jag träffar många skolklasser i mitt arbete som riksdagsledamot; det är ju en underbar fröjd att få göra det. När jag tog emot skolklasser som nyvald riksdagsman efter förra valet brukade jag fråga skolklasserna från Göteborg om de visste vad de skulle göra när Hesa Fredrik ljöd. Reaktionen var oftast: Vem är Hesa Fredrik, och varför låter han så mycket?

I dag vet många av gymnasieeleverna i de skolklasser jag talar med när de kommer på besök till riksdagen eller när jag möter dem hemma i Göteborg precis hur man ska göra när man hör Hesa Fredrik. Många vet också redan vilken befattning de vill ha när de gör militär värnplikt, därför att totalförsvarskunskapen har vuxit dramatiskt på bara ett par år.

Detta är en styrka vi ska ta vara på. Motståndskraften i det svenska samhället är nämligen i grunden den främsta försvarslinjen i det här landet. Det ser vi inte minst i Ukraina, ett land som lyckas hålla sina energisystem igång och skydda viktiga nätverk och som har ett folk som är berett och försvarsvilligt. Ett sådant land är som bekant omöjligt för en fiende att knäcka, och det är ett sådant land Sverige ska vara. Vi ska vara ett land som fungerar även när det blåser hårt.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.