Fru talman! Denna debatt i skatteutskottet ska ju handla om mervärdesskatt. Ibland tycker jag att vi i skatteutskottet brukar ”springa iväg” och prata om allt möjligt. Men i dag tycker jag faktiskt att vi verkligen har pratat om just mervärdesskatt. Att detta intresserar riksdagens ledamöter visar de många motioner som har väckts – hela 42 stycken, om jag har räknat rätt. Märkligt nog är det exakt lika många som förra våren. Men det är ju inte exakt likadana motioner.

Momsen är en viktig inkomstkälla för staten och behöver värnas. Momsen har funnits sedan 1969 och har förändrats några gånger, senast den 1 juli 2023. Statens intäkter från mervärdesskatt är en av dess största inkomstkällor och uppgick till över 600 miljarder kronor i budgetprognoserna för 2026. Enligt EU:s mervärdesskattedirektiv ska medlemsstaterna ha en normalskattesats, som inte får vara lägre än 15 procent. Medlemsstaterna får dessutom tillämpa högst två reducerade skattesatser, som inte får vara lägre än 5 procent.

Vad vill då motionärerna? Ja, motionärerna vill förändra momssatsen inom ett antal vitt skilda områden som de ser som mycket angelägna. Ingen vill höja momssatsen till 25 procent, utan alla vill sänka den till 6 eller 12 procent. Vissa motioner är väldigt detaljerade. Det finns exempelvis en motion från Miljöpartiet där man vill sänka momsen på ekologisk mat.

En annan lite kul motion har väckts av Amanda Lind med flera miljöpartister, som vill sänka momsen på biografföreställningar. Det intressanta är att momsen på biobiljetter höjdes från 6 till 25 procent år 2017 av den dåvarande rödgröna regeringen, där Miljöpartiet ingick. Kulturminister var då Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet. Höjningen ledde, precis som Marie Nicholson sa tidigare, till dyrare biljetter och ett minskat antal biobesök. Hårdast drabbades mindre biografer, vilka oftast finns på mindre orter.

Det finns en utredning om ny filmpolitik, Publiken i fokus – reformer för ett starkare filmland, där man föreslår sänkt moms på biografföreställningar från 25 till 6 procent. Detta utredningsbetänkande bereds inom Regeringskansliet, och vi får helt enkelt se vad förslaget blir.

Fru talman! När dåvarande Folkpartiet och Socialdemokraterna 1991 kom överens om en skattereform var tanken att alla skulle betala en kommunalskatt på max 30 procent och att höginkomsttagare skulle betala max 50 procent. En paroll för många var ”hälften kvar”. För att göra det enkelt skulle momsen vara enhetlig. Det är fortfarande grundprincipen. Utgångspunkten ska därför vara enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen. Utskottet uttryckte detta senast i yttrandet över budgetpropositionen för 2026. Detta gäller alltjämt. Så är det i teorin, men inte alltid i praktiken.

Redan efter några år förändrades detta. Kommunalskattesatserna har skenat iväg. I dag är det endast cirka tio kommuner som har en skattesats under 30 kronor, bland annat min egen hemkommun Solna. Det finns flera kommuner som ligger över 35 kronor.

När regeringen flyttar brytpunkten för dem som ska betala statsskatt säger Socialdemokraterna och Vänstern att regeringen bara vill gynna de rika. Sanningen är att regeringen bara vill ligga kvar vid principen hälften kvar, precis samma tanke som Socialdemokraterna omfamnade 1991.

Redan vid en inkomst på 53 300 börjar man betala statlig skatt. I de kommuner som har väldigt höga kommunalskatter kan man faktiskt betala 55 procent i skatt.

Successivt har även momssatserna ändrats. Syftet har varit gott, och även Liberalerna kan ha syndat någon gång och sänkt momsen på någon produktgrupp.

Det finns märkligheter i systemet, som några har varit inne på tidigare. Ett tydligt exempel är dansbandsmomsen, som regeringen nu föreslår ska sänkas från 25 procent till 6 procent.

I dag är momsen 6 procent på kulturella framträdanden. Här har det varit skillnad om du sitter still eller dansar. Sitter du still och lyssnar blir det 6 procent; dansar du blir det 25 procent. Vad händer om någon går på en konsert där man först sitter och sedan börjar dansa under konserten? Det skulle vara intressant att se.

Ibland kan dock sänkt moms användas för att stimulera ekonomin. Därför föreslår regeringen sänkt moms på mat, från 12 procent till 6 procent, från den 1 april 2026 till den 31 december 2027 för att underlätta hushållens ekonomi. Beslutet ligger väldigt rätt i tiden med tanke på vad som händer i Mellanöstern och risken för höjda priser med anledning av kriget.

Man ska dock ta i beaktande att olika momssatser leder till många olika gränsdragningsproblem och svårigheter för enskilda företagare. Det är inte ovanligt att företagare måste tillämpa tre olika momssatser, och det kan vara svårt att se varför olika regler ska tillämpas. Dansbandsmomsen är ett exempel på detta.

Timbro har gjort en utredning om vilka konsekvenser en differentierad moms får. De säger att det innebär ökad byråkrati för företagen och myndigheterna och mycket oklara gränser mellan olika produkter. Man får inte heller alltid de fördelningspolitiska effekter man vill ha.

Jag sitter själv i styrelsen för en liten kulturstiftelse med en omsättning på 3 miljoner kronor. Jag tog detta exempel även förra våren, men jag har gjort det lite annorlunda nu. Vi måste ta hänsyn till tre momssatser: böcker 6 procent, kafé 12 procent och övrigt 25 procent. Men säljer vi guidning, 25 procent, och fika i kaféet, 12 procent, som en produkt säger vår redovisningskonsult att vi måste ta ut 25 procent i moms.

Precis som Jimmy Ståhl från Sverigedemokraterna sa blir det märkliga effekter. Köper du leverpastej till din katt är momssatsen 25 procent. Köper du leverpastej till dig själv är momssatsen 12 procent i dag och ska bli 6 procent.

Fru talman! Liberalerna anser att skattepolitiken har blivit mer och mer svårgenomtränglig. Vi skulle behöva ta ett helhetsgrepp över inkomstskatter, punktskatter, andra skatter och moms. Varje gång vi gör en välbehövlig förändring riskerar vi att sätta igång en dominoeffekt. Det är bättre att ta ett helhetsgrepp. Vi behöver genomföra en översyn av hela skattesystemet – en skattereform, helt enkelt.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till skatteutskottets förslag till beslut i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)