Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 under punkt 1 i skatteutskottets betänkande. Den handlar om skattesatser.

Vi debatterar i dag skatteutskottets betänkande om mervärdesskatt. Mervärdesskatt är den skatt som vi betalar på nästan all konsumtion av varor och tjänster. Syftet med mervärdesskatten är i grunden att få intäkter till staten.

Under 2026 beräknas staten få in drygt 600 miljarder i intäkter från mervärdesskatten. Det är en betydande del av statens intäkter, ungefär 42 procent. Det är alltså inget litet område som vi debatterar i dag. Även om vi kanske inte debatterar mervärdesskatt så ofta är det en oerhört viktig intäkt.

Vi socialdemokrater vill poängtera vikten av att värna mervärdesskatten som en effektiv intäktskälla för finansieringen av vår gemensamma välfärd. För att göra systemet transparent, effektivt och icke snedvridande anser vi att mervärdesskatten i huvudsak bör vara enhetlig. Det var positivt att höra att även ledamoten från Sverigedemokraterna från talarstolen förespråkade en enhetlig mervärdesskatt.

Mervärdesskatteområdet är ett område som i dag har flera undantag från generalitetsprincipen. För att värna momsen som en effektiv intäktskälla för finansieringen av välfärden är det därför angeläget med en översyn. Därför gäller det också att vara försiktig med ytterligare undantag, även om dessa i sig kan ha ett positivt syfte. Andra insatser än skatteförändringar bör vi i första hand pröva.

I väntan på en översyn av mervärdesskatten anser vi socialdemokrater att regeringen bör agera för att motverka vissa av snedvridningarna i momssystemet. En sådan snedvridning är den så kallade dansbandsmomsen, som innebär att tillträdet till dansbandsevenemang beskattas hårdare än andra kulturevenemang. Därför har vi socialdemokrater krävt att dansbandsmomsen ska sänkas till 6 procent, vilket regeringen har hörsammat i ett förslag som vi kommer att hantera senare här i kammaren.

Det är samma sak med momsen på livsmedel. Livsmedelspriserna har skenat och ligger på mycket höga nivåer. Detta ledde till att vi socialdemokrater föreslog en tillfällig sänkning av momsen på livsmedel. Den har riksdagen redan tagit beslut om, och den genomförs från den 1 april, även om vi socialdemokrater anser att reformen borde ha kombinerats med fler reformer för att stärka hushållens ekonomi.

Den stora skattereform som genomfördes i början av 90-talet byggde på ett antal fördelningspolitiska, sunda och ekonomiskt rationella principer för att utforma ett skattesystem som var både samhällsekonomiskt och fördelningspolitiskt effektivt. En av de bärande principerna var en mer neutral och likformig beskattning av olika delar av den privata konsumtionen. Sedan reformen infördes i början av 90-talet har det gått ett antal år, och ett stort antal avsteg har gjorts från principerna. Det handlar om flera undantag och stora skattesänkningar på inkomster och förmögenheter.

De stora skattesänkningarna för dem som tjänar mest som Sverigedemokraterna och regeringen har genomfört är vare sig fördelningspolitiskt sunda eller ekonomiskt rationella utan handlar enbart om att ge mer pengar till dem som redan har mycket och mindre till dem som har lite. Det är gammal klassisk högerpolitik för ökade klyftor och större ojämlikhet som Sverigedemokraterna och regeringen driver.

Fru talman! Alla avvikelser i kombination med andra förändringar av skattepolitiken efter reformens genomförande har lett till att dagens skattesystem kännetecknas av stora och allvarliga problem. Det gäller också mervärdesskatten.

Det är inte bara vi socialdemokrater som ser behovet av en översyn, utan en mängd organisationer har framfört att en översyn behövs för att förenkla momshanteringen för företag och organisationer. När det gäller företag handlar det om behov av förenklingar och enhetlighet. Det är det de efterfrågar.

Svenskt Näringsliv beskriver regelverket för moms som ett monster. Det är företagen som får stå för den administrativa bördan av allt regelkrångel som finns kring momsen. Svenskt Näringsliv har uppskattat företagens momsregelkostnader till hela 17,5 miljarder kronor. Det är inte lite pengar. De kostnaderna måste naturligtvis tas ut någonstans i kedjan, och troligtvis tas ganska mycket från konsumenterna.

Företag vittnar om hur lönsamma investeringar i exempelvis infrastruktur, bostäder, återbruk, utlandsförsäljning och import inte blir av eftersom momsreglerna motverkar transaktionerna eller helt enkelt är för komplicerade eller osäkra. Här går svenska jobb, tillväxt och klimatsatsningar förlorade på grund av onödigt krångel.

Regeringen brukar annars prata om vikten av näringslivet, men när det gäller en översyn av mervärdesskatten är det stopp. Regelkrånglet får fortsätta till priset av höga kostnader för företagen, färre jobb och färre investeringar.

När det gäller organisationer handlar det bland annat om den internmoms som Skatteverket driver och som innebär att organisationer som har flera juridiska personer i samma organisation ska betala när de försöker effektivisera sin verksamhet för att kunna lägga så mycket pengar som möjligt på själva verksamheten.

I det här fallet har regeringen avstått från att yttra sig till EU-domstolen när den hade möjlighet att göra det. Nu väntar vi på EU-domstolens avgörande. Egentligen är vi i den här kammaren helt överens om att det inte ska vara någon internmoms, så vi får verkligen hoppas att EU-domstolen beslutar enligt kammarens vilja.

Till allt detta kommer att de komplicerade momsregler vi har utnyttjas av kriminella. Sverige har varit hårt drabbat av momskaruseller, och Skatteverket har självt erkänt att kontrollnivån har varit långt ifrån tillräcklig. Som ni hörde lägger seriösa företag 17,5 miljarder på att göra rätt, och samtidigt lyckas bedragare utnyttja de komplexa reglerna, kringgå systemet och bedra staten på många miljarder.

Ett förslag från regeringen kommer snart att hanteras i kammaren utifrån en utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte 2022. Men enligt den utredningen kommer de åtgärder som föreslås att komma åt ungefär 10 procent av momsbedrägerierna. Därför är det oerhört angeläget att vi fortsätter arbetet med fler verktyg och fler metoder för att stoppa bedrägerierna.

I tidigare debatter här i kammaren har ledamöter från regeringspartierna framfört att det inte finns något behov av en översyn av skattesystemet eftersom man i stället har ett kontinuerligt pågående arbete med förändring av skatter. Problemet med den synen på skattesystemet är att det aldrig blir någon översyn av helheten. Det blir varken hackat eller malet, utan det blir förändringar här och där – och för nuvarande regering framför allt prioritering av skattesänkningar för dem som tjänar mycket.

Företag, privatpersoner och organisationer framhåller alla vikten av förutsägbarhet i skattesystemet, och det gäller också mervärdesskatten. Med regeringens nuvarande politik, som förkastar en översyn av skattesystemet, kommer inte den förutsägbarheten att infinna sig, utan vi kommer att få fortsatt stora och allvarliga problem med krångliga regler och mer instabila skattebaser.

Vi socialdemokrater liksom många andra ser att behovet av en ny, omfattande översyn av skattesystemet och mervärdesskatten är oerhört stort. Vi kan i nuläget bara beklaga att regeringen inte delar den bilden. I stället får det vänta tills det blir en socialdemokratisk regering efter valet 2026.

(Applåder)