Fru talman! Sverige ska vara ett land där det lönar sig att arbeta, där företagande uppmuntras och där våra gemensamma system är rättvisa. För oss kristdemokrater handlar skattepolitiken ytterst om ansvar och moral. Skatter är nödvändiga för att finansiera välfärden, men de ska vara rimliga, begripliga och transparenta.

Vi vill se synliga skatter och avgifter. Medborgarna har rätt att veta hur mycket de betalar och vad de får tillbaka. När beskattningen göms i olika påslag och avgifter försvagas sambandet mellan arbete och skatt. Därför är det viktigt att göra skattesystemet mer överskådligt. Regeringen har tagit steg i den riktningen genom att sänka skatten på arbete och förstärka drivkrafterna att arbeta och utbilda sig. Det har gjort skillnaden mellan bidrag och arbete tydligare.

Fru talman! F-skattesystemet är en grundbult i svenskt företagande. Det möjliggör för entreprenörer att ta ansvar för sina egna skatter och avgifter och att verka på en marknad med tydliga spelregler. Regeringen har förenklat för småföretagare och förbättrat villkoren för att starta och driva företag. Samtidigt har kontrollen mot missbruk av F-skatt stärkts genom ökad myndighetssamverkan och bättre informationsutbyte. F-skatt ska vara en kvalitetsstämpel, inte ett verktyg för att kringgå arbetsgivaransvar och dumpa villkor. Därför måste kontrollen fortsätta utvecklas, så att seriösa företag skyddas mot osund konkurrens.

Skatte- och avgiftskontrollen är avgörande för rättvis konkurrens och för att värna skattebetalarnas pengar. Skatteverket har fått ökade resurser för att bekämpa organiserat fusk och för att motverka arbetslivskriminalitet och felaktiga utbetalningar. Regeringen har intensifierat arbetet mot bidragsbrott och stärkt samverkan mellan myndigheter. Staten ska vara stark mot fusket men rättssäker och proportionerlig i sina åtgärder.

Fru talman! Skatteflykt och aggressiv skatteplanering undergräver tilliten till hela samhällskontraktet. När internationella koncerner flyttar vinster till lågskatteländer drabbar det både välfärden och legitimiteten i systemet. Regeringen har stöttat internationella initiativ för minimibeskattning av stora bolag och arbetat för ökat informationsutbyte mellan länder. Sverige ska inte vara en fristad för skatteundandragande. Den som skapar värde här ska också bidra till Sveriges välfärd.

Fru talman! En korrekt folkbokföring är en förutsättning för att välfärden ska fungera. Felaktiga uppgifter leder till bidragsbrott, identitetsrelaterad brottslighet och felaktiga utbetalningar. Regeringen har stärkt kontrollmöjligheterna och gett Skatteverket ökade befogenheter att genomföra kontroller och kräva kompletterande uppgifter. Arbetet mot felaktiga utbetalningar har prioriterats. Det är nödvändigt för att värna både trygghetssystemen och förtroendet för dem.

Samtidigt måste vi värna den personliga integriteten. I Sverige finns flera former av skyddade personuppgifter. Dessa skydd är livsavgörande för människor som lever under hot, ofta kvinnor och barn som har flytt från våld i nära relationer. Regeringen har stärkt stödet till våldsutsatta och förbättrat samordningen mellan myndigheter för att säkerställa att skyddet fungerar i praktiken. När vi stärker kontrollen i systemen måste vi samtidigt förstärka skyddet för de allra mest utsatta.

Fru talman! I kampen mot smuggling, organiserad brottslighet och ekonomiskt bortfall spelar Tullverket en avgörande roll. Regeringen har gett tullen utökade befogenheter att ingripa mot brott, stärkt möjligheterna till kamerabevakning och informationsdelning samt tillfört resurser för att möta den ökande införseln av narkotika och vapen. Samarbetet mellan Tullverket, polisen och andra brottsbekämpande myndigheter har fördjupats. En stark tull är en del av både trygghetspolitiken och kampen mot skatteundandragande.

Tullen har nu fått ökade befogenheter – det handlar bland annat om kroppsvisitationer, fordonskontroller och kvarhållande av misstänkta personer i anslutning till gränspassager. Det ger Tullverket bättre förutsättningar att stoppa illegala transporter innan farliga varor når våra gator.

Dessutom har lagstiftningen moderniserats när det gäller informationsutbyte. Tullverket har fått förbättrade möjligheter att dela och ta emot underrättelseinformation från andra brottsbekämpande myndigheter. Det är avgörande i kampen mot internationella nätverk som systematiskt utnyttjar våra gränser och logistikkedjor.

Regeringen har också stärkt möjligheterna till kamerabevakning vid gränser, hamnar och andra strategiska platser. Genom bättre tekniska verktyg – såsom skannrar och automatiserade analysverktyg – kan fler transporter kontrolleras utan att laglydiga medborgare drabbas av onödiga förseningar.

Samtidigt blir straffen för grov smuggling och synnerligen grov smuggling skärpta. Det markerar tydligt att samhället ser allvarligt på införsel av vapen, narkotika och explosiva ämnen.

Det är en tydlig kursändring: från naivitet till handlingskraft. Staten ska vara stark mot brottsligheten men rättvis mot den enskilde.

Fru talman! Kristdemokraternas linje är tydlig: Skatter ska vara synliga och rimliga. Företagande ska uppmuntras. Fusket ska bekämpas med kraft. Integriteten ska värnas. Och våra myndigheter – från Skatteverket till Tullverket – ska ha de verktyg som krävs för att upprätthålla lag och ordning.

Regeringen har redan tagit viktiga steg i denna riktning, men arbetet är inte färdigt. Vi kommer att fortsätta stärka kontrollen, täppa till kryphål och försvara samhällskontraktet. När rättvisan stärks, då stärks tilliten. Och när tilliten stärks, då stärks Sverige.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)