Fru talman! I dag behandlar vi skatteutskottets betänkande 14 om skatteförfarande, folkbokföring och tull. Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
Sverige har en omfattande välfärd. Den finansieras av de skatter vi alla betalar. Hur mycket vi betalar och hur systemet är utformat spelar därför en avgörande roll. Skattekvoten är fortfarande hög i ett internationellt perspektiv, även om den har börjat röra sig nedåt.
För Sverigedemokraterna är en sak helt central: Människor måste känna förtroende för skattesystemet. Det måste upplevas som rättvist, begripligt och långsiktigt. Man ska veta vad man betalar och varför. Ett enkelt sätt att stärka legitimiteten är att öka transparensen. På lönebeskedet borde inte bara framgå vad den enskilde betalar i skatt utan också vilka skatter och avgifter som arbetsgivaren betalar. På deklarationen och skattebeskedet borde helheten kunna presenteras mer pedagogiskt. Många svenskar vet faktiskt inte hur stort det totala skatteuttaget är.
Det är en bra början att regeringen har utfärdat en förordning som innebär att myndigheter under regeringen från den 1 juli i år blir skyldiga att informera de anställda om arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften. Vi sverigedemokrater kommer att fortsätta driva på för att alla arbetsgivare i landet ska ha samma skyldighet i framtiden.
Fru talman! Skattesystemet måste också hänga ihop och uppmuntra ansträngning. Det ska alltid löna sig att arbeta, utbilda sig och ta ansvar. Och det ska löna sig att ta risker – riktiga risker. Det handlar inte om den risk det innebär att spela bort pengar på lotterier utan om att använda sitt sparkapital och sin obetalda fritid till att starta företag, anställa och bygga något som kan växa. Det är så jobb skapas, och det är så exportintäkter uppstår. Vi vet att företagande alltid innebär en risk; man kan förlora allt man har satsat.
Därför behöver skattesystemet löpande förenklas och förbättras. Vi ska stärka svenska företags konkurrenskraft och samtidigt se till att Sverige är attraktivt för investeringar.
Fru talman! Ett legitimt skattesystem förutsätter också att välfärden går till dem som faktiskt har rätt till den. Då krävs ordning och reda i folkbokföringen. Under lång tid har problemen vuxit. Tidigare regeringar har inte tagit tag i detta i tid, och det har skapat en betydande underhållsskuld.
Nu intensifierar vi – Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen – arbetet för att rätta till detta. Skatteverket har fått utökade resurser för att uppdatera den nationella lägesbilden över befolkningen och större möjligheter att arbeta med dataanalyser för att upptäcka fel. Man genomför fler fysiska bosättningskontroller där risken för felaktigheter är som störst.
Det har dessutom tillsatts en utredning om hur biometri kan användas för att ytterligare stärka folkbokföringskontrollerna. Vi måste ha en effektiv, tillförlitlig och ändamålsenlig identitetsförvaltning i Sverige.
Ett särskilt problem är övertäckning, alltså personer som är folkbokförda i Sverige trots att de i praktiken är bosatta utomlands. Vi minns säkert alla det uppmärksammade fallet 2019 med Iraks tidigare försvarsminister som var folkbokförd här och tog del av välfärden samtidigt som han arbetade som minister i Irak. Skatteverkets kontroller visar att just övertäckning är ett av de vanligaste felen. Det här handlar om systemets trovärdighet. Den som inte bor här ska inte vara folkbokförd här.
Fru talman! Tullen är en nyckelmyndighet för Sveriges säkerhet. Den står i frontlinjen mot narkotika, vapen och organiserad brottslighet. Under många år har Tullverket haft för få resurser och otillräckliga befogenheter. Personalstyrkan har minskat samtidigt som smugglingen blivit mer avancerad. Det är en farlig kombination. Därför har vi under mandatperioden påbörjat en tydlig förstärkning. Antalet tulltjänstemän ska öka, även om det tar tid att utbilda ny personal. Fler kontroller ska genomföras vid gränser, i hamnar och på flygplatser. En närvarande och robust tull är avgörande för att minska inflödet av illegala varor.
Vi har också lyssnat på tullpersonalen, och de har efterfrågat bättre säkerhet. Det är orimligt att de som bekämpar grov brottslighet ska känna sig oskyddade. Därför har ett arbete inletts för att möjliggöra för uniformerad tullpersonal i yttre tjänst att bära vapen.
Vi stärker också tullens befogenheter och arbetsmetoder. Med internationella brottsnätverk och avancerade smugglingsupplägg krävs moderna verktyg. Det handlar både om tekniska hjälpmedel som fasta och mobila fordonsskannrar men även om fler tjänstehundar och, framför allt, om rätt lagstöd.
Vi har dessutom tagit krafttag mot utförseln av stöldgods. Många svenskar har fått sina garage och förråd tömda på motorsågar, gräsklippare och fyrhjulingar. Båtar har förstörts när utombordsmotorer stulits. Bildelar som airbagar och katalysatorer säljs vidare på svarta marknader utomlands.
Historiskt har bara en liten del av tullens resurser gått till kontroll av utgående gods. Det har gjort risken för upptäckt låg. Den nya brottsrubriceringen utförselhäleri är därför ett viktigt steg. Den ger tullen bättre möjligheter att ingripa mot stöldgods på väg ut ur landet. Sammantaget visar detta att vi tar tullens brottsbekämpande uppdrag på största allvar.
Fru talman! Vi stärker skattesystemets legitimitet, vi skapar ordning i folkbokföringen och vi ger tullen de resurser och verktyg som krävs. Det handlar ytterst om trygghet, rättvisa och ett starkare Sverige.
(Applåder)