Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Det vi nu ska diskutera rör näringsutskottets utlåtande NU26. Fru talmannen uttryckte den långa titeln på ärendet. Jag ska försöka förenkla och konstatera vad det handlar om. Det är en typ av ärende som inte hanteras så ofta i denna kammare. Jag tror att det är andra gången för näringsutskottet den här mandatperioden.

Vad betyder då detta i sak? Jo, EU-kommissionen har kommit med ett förslag som i medierna kortfattat och förenklat kallas för nätpaketet. Syftet är att stärka EU:s gemensamma energiunion genom att bland annat öka de gemensamma investeringarna i energiinfrastruktur.

För att finansiera detta vill man att delar av de så kallade flaskhalsintäkterna som uppkommit i till exempel Sverige ska föras vidare från i vårt fall Svenska kraftnät till EU som i sin tur ska besluta om var de bör investeras för den största gemensamma europeiska nyttan.

De brister i det svenska elsystemet som har föranlett våra flaskhalsintäkter, som vi är i behov av att investera för att reda ut bristerna på hemmaplan, ska alltså i stället gå vidare till Bryssel för att till exempel investeras i den tyska energiinfrastrukturen.

Det skulle handla om ungefär 20 miljarder av de befintliga flaskhalsintäkterna som skulle tilldelas byråkrater i Bryssel som ska göra en bedömning av var de ska investeras, i stället för att vi får en möjlighet att investera dem här på hemmaplan.

Processen med dessa förslag går till så att de hanteras i sak utifrån den svenska ståndpunkten inför kommande ministerrådsmöten. Tidöpartierna har en väldigt kritisk ståndpunkt i sak och motsätter sig förslagets innehåll. Men det är egentligen inte det vi debatterar i dag. I stället debatterar vi frågan mer utifrån form än i sak.

Ett enigt näringsutskott har ställt sig bakom att utskottet anser att förslaget bryter mot subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Det är därför vi riktar ett motiverat yttrande till kommissionen.

Förenklat innebär det att alla åtta partier i Sveriges riksdag, oaktat eventuella nyansskillnader i synen på förslagets sakinnehåll, anser att detta inte är en EU-kompetens. Utskottet anser att EU går för långt utöver sina befintliga befogenheter och anser att de svenska flaskhalsintäkterna och den svenska energiinfrastrukturen bäst hanteras av Sverige och inte EU.

Det är kul, om än inte förvånande, att vi kunde finna enighet i denna fråga. Skrivelsen kommer sedan att tillsänds övriga parlament när vi har fattat beslutet här i riksdagen. Jag har också i egenskap av utskottsordförande skickat skrivelsen till mina motparter runt om i EU. Jag vet att talmannen gör samma sak till sina talmanskollegor. Jag har noterat att det är ett brev på väg även från regeringen.

Vi försöker från alla håll och kanter både i form och sak sätta stopp för att svenska flaskhalsintäkter ska gå till att finansiera energiinfrastruktur i andra länder.

Detta är uttryckt på betydligt bättre byråkratiska än vad jag framför här i kammaren i det betänkande vi tar ställning till. Men jag har gjort ett försök att översätta vad det betyder i praktiken.

Utskottet tycker alltså inte att det här är en EU-kompetens utan att det är någonting som vi ska hantera i Sverige. Alla åtta partier tycker därför att EU bör backa från detta förslag inte bara utifrån sakinnehållet utan också sett till formen. Därmed tycker vi att det bryter mot subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen.

Jag hoppas att denna förklaring motiverar vårt förslag i betänkandet. Jag yrkar återigen bifall till förslaget.

(Applåder)