Fru talman! Sverige befinner sig i ett avgörande energipolitiskt läge. Det handlar i första hand inte om teknikval utan om jobb, trygghet och rättvisa. Det handlar om hushåll som vill kunna planera sin vardag, om företag som vill investera och om ett land som vill ha en växande ekonomi.

Mycket är på väg åt rätt håll. Tillväxten är nu över EU-genomsnittet, arbetslösheten har minskat sex månader i rad och statsskulden är lägre jämfört med när den senaste socialdemokratiska budgeten gick igenom. Ska Sverige tillbaka till toppen behöver vi hålla kursen.

Fru talman! Under januari och februari har vi fått en påminnelse om att elsystemet har svagheter. Kalla perioder i kombination med låg vindkraftsproduktion pressade upp priserna kraftigt i elprisområde 3 och 4. Det är inte bara skrämmande siffror – det är barnfamiljer som undrar om pengarna kommer att räcka till både elräkningen och vardagen. Det är företag som tvekar inför investeringar.

Det här är inte en slump. Det är inte otur. Det är konsekvensen av politiska vägval.

Här ska noteras att vi befinner oss i en orolig omvärld. Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina går nu in på sitt femte år. Europas energimarknader är fortfarande känsliga för gaspriserna, som just nu påverkas av situationen i Iran. Länder som Polen, Frankrike och Finland stärker nu sin energisäkerhet genom att investera i ny kärnkraft och mer planerbar produktion. De har dragit slutsatsen att energisäkerhet är säkerhetspolitik. Det måste även Sverige göra.

Fru talman! Vi ska vara ärliga med hur vi hamnade här. Under många år lade vänsterpartierna ned fullt fungerande kärnkraft i förtid. Reaktorer som levererade stabil, planerbar och fossilfri el stängdes av politiska skäl, inte för att de var uttjänta eller saknade betydelse utan för att man drev en ideologisk kamp mot kärnkraften.

Resultatet är ett mer väderberoende elsystem. När det blåser mycket har vi gott om el. När det är kallt och vindstilla får vi brist och höga priser. Det var exakt det vi såg under årets första månader. Det är egentligen enkelt: Om man tar bort stabil elproduktion tar man bort stabila priser. På samma sätt är det omöjligt att under vintern konsumera den el som vi under sommaren exporterade till Tyskland.

Fru talman! Det är inte vinden som har fattat de politiska besluten. Det är inte temperaturen som har röstat här i riksdagen. Det var vänsterpartierna som lade ned fungerande kärnkraft i förtid, och när elpriserna rusar under kalla, vindstilla vinterdagar är det vanliga familjer och företag som får betala notan. Så enkelt är det. Vi har i dag precis det väderberoende elsystem som vänsterpartierna har drömt om. Min bild är att svenska folket inte är helt nöjda med det när de öppnar elräkningen.

Fru talman! Sverige står inför en historisk elektrifiering. Industrin planerar investeringar i fossilfri produktion av stål, batterier och vätgas. Svenska kraftnät och andra bedömare pekar på att elanvändningen kan komma att fördubblas fram till 2045. Det är en enorm möjlighet för vårt land, inte minst för regioner som Gotland och hela södra Sverige, som behöver fler jobb och en uthållig och inkluderande tillväxt.

Men investeringar kräver förutsägbarhet. Ingen investerar miljarder i ny produktion om elen inte kan levereras när och där den behövs. Ingen flyttar avancerad industri till ett land där effektbalansen är osäker under kalla vinterdagar.

Därför måste energipolitiken bygga på realism. Sol och vind är viktiga delar av energimixen och ska fortsätta att byggas ut där det är accepterat och efterfrågat. Ett modernt industriland kan dock inte bygga hela sitt elsystem på intermittenta kraftslag.

Därför är ny kärnkraft en central del av Sveriges energiframtid. Särskilt viktigt är det för regioner som Skåne som har förlorat över 11 000 arbetstillfällen till följd av effektbristen i nätet, trots att regionen i övrigt har goda förutsättningar för industriell och teknologisk utveckling.

Fru talman! Det här handlar ytterst om samhällskontraktet. Den som går upp tidigt, driver företag, jobbar i vården eller i industrin och betalar skatt ska kunna lita på att elen fungerar och att elräkningen inte känns som ett rån. Man ska inte behöva oroa sig över att politiska beslut gör energisystemet svagare.

Moderaternas linje är tydlig: Vi vill ha mer av allt, inklusive kärnkraft. Parallellt med det jobbar regeringen vidare med att förnya elnäten, snabba på tillståndsprocesserna och kapa i byråkratin. Det är så vi skapar förutsättningar för en växande ekonomi där jobben blir fler och investeringarna större.

Alternativet – vänstersvängen – är en återgång till en politik som stänger fungerande kärnkraft och gör elsystemet mer sårbart, helt enkelt en politik som ser till att vi har januari året om.

Fru talman! Låt mig kort nämna att situationen i omvärlden kräver att vi gör oss beredda på störningar, kriser och angrepp. Många delar ingår i den beredskapen, men utan välskötta offentliga finanser finns inget utrymme att agera när de stora vågorna slår in.

Här ska sägas att Sverige har välskötta offentliga finanser. Vi har nyligen återfått högsta kreditbetyg från ratinginstitutet Moodys och tillhör därmed ett av de nio länder som har trippel-A hos samtliga institut. Efter en period med hög inflation, svagt resursutnyttjande, nollränta och kvantitativa lättnader har vi återtagit kontrollen. Ordning och reda i finanserna dämpar osäkerheten i ekonomin. Framför allt ger välskötta offentliga finanser oss skyddsvallar och handlingsutrymme. Det är bara så vi kan hantera och motverka kriser. Tänk på det när vänsterpartierna vill driva Sverige med stora underskott för att finansiera nya drömska projekt!

Fru talman! Sverige är på rätt väg, men vi är inte framme. Vi har kommit en bra bit på vägen genom att riva hinder för ny kärnkraft, ta fram en robust finansieringsmodell och lägga grunden för långsiktiga spelregler. Nu måste vi fullfölja det arbetet, och då kan vi inte låta dem som vill minst bestämma hastigheten.

Fru talman! Energipolitiken är inte en teknisk detalj. Det är fundamentet för en växande ekonomi. När vi ser ut i världen ser vi att inga rika länder är fattiga på energi. Den insikten hade vi länge i Sverige. Vi behöver hitta tillbaka dit.

Låt oss därför bygga ett elsystem som håller i både hög- och lågtryck, i både fredstid och allvarstid. Det förtjänar Sverige.

(Applåder)