Fru talman! Det börjar glesna i bänkraderna så här framåt kvällen, men några måste ändå bära debatten ända in på upploppet.

Utbildning och bildning är nycklar till frihet och jämlikhet och till ett hållbart demokratiskt samhälle där alla får möjlighet att bidra. Skolan ska ge alla barn chans att växa och utveckla sina förmågor och väcka lusten till lärande genom hela livet. Att lära för livet handlar ju både om grundläggande kunskap och om förmågan till reflektion och kritiskt tänkande för att förstå världen runt omkring oss.

Utbildning och bildning är grundpelaren i ett fritt demokratiskt samhälle och stärker individens möjligheter till självständighet och självförverkligande. Ett starkt utbildningsväsen och ett livslångt lärande är en investering som rustar individer och bygger ett samhälle där alla kan bidra.

Det är därför Miljöpartiet vill satsa på likvärdig utbildning av högsta kvalitet med stark offentlig finansiering. Vi vill att fler ska drömma om att bli lärare, få gå en riktigt bra lärarutbildning och bli skickliga lärare i Sveriges skolor. Lärare är vårt lands viktigaste yrke.

Fru talman! Jag kommer att gå in på några frågor och i bästa fall tydligt redogöra för yrkanden.

Vi har diskuterat marknadsskolan en del här i dag. Skolans syfte ska alltid vara utbildning, aldrig vinst. Det är därför aktiebolag med vinstsyfte inte hör hemma i skolan.

Marknadsskolan har skapat en logik för utbildningssektorn som ändrar villkoren inte bara för de skolor som är vinstutdelande utan också för andra fristående och kommunala skolor. Om vi vill skapa ett samhälle som håller ihop måste skolan vara en del av lösningen och inte något som ökar skillnader mellan grupper i samhället.

Marknadsskolan har försvårat arbetssituationen för rektorer och lärare eftersom den har gjort elever till intäkter och föräldrar till kunder. Dessutom går utvecklingen mot större detaljreglering av skolan och en större tillsynsapparat för att vissa skolbolag inte ska kunna skära ned för mycket på kvaliteten för att göra större vinst. Detta drabbar lärarna eftersom det ökar den administrativa bördan och krymper deras professionella utrymme till det som är lätt att mäta och lätt att jämföra. Det är inte nödvändigtvis det som är viktigast att kunna när man lämnar skolan.

Därför är det hög tid att förbjuda de vinstutdelande aktiebolagsskolorna och få bort marknadslogiken ur skolan. Till dess att ett stopp för vinstutdelningen har införts behöver man införa ett omedelbart etableringsstopp samt ge kommunernas nej till vinstdrivande skolor verklig tyngd när nya etableringar granskas.

En del av marknadens logik är affärshemligheter. I konkurrenssituationer är det inte konstigt att man vill hemlighålla recept på framgång, men i ett offentligt finansierat utbildningssystem är det skadligt och orättvist.

Det finns inga skäl att inte omedelbart införa offentlighetsprincipen i alla skolor i Sverige. Sverige har en lång tradition av öppenhet och transparens när det gäller myndighetsutövning. Skolor ägnar sig åt det, och de förvaltar stora mängder skattepengar. Att alla friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen är därför helt orimligt. Den bör införas så snart som möjligt och utan några begränsningar.

Fru talman! Något som också har berörts under dagens debatt är skolans digitalisering och den samhällsomvälvning som vi är inne i. Den har pågått ett tag nu och kommer att fortgå långt framåt. Det här är såklart en tydlig utmaning, men det är också en möjlighet.

Digitalisering i utbildning och forskning handlar om allt från när och hur mycket det är lämpligt att använda digitala läromedel för att förbereda elever och studenter för ett arbetsliv och ett samhällsliv som inte liknar något som vi har vuxit upp med till att använda digitaliseringens möjligheter för samhällsutvecklingens bästa.

Digitaliseringen omfattar administration av utbildning och forskning och barns, elevers och studenters kunskapsutveckling för att bli fullvärdiga medborgare i ett digitalt samhälle. Digitaliseringen påverkar kunskapsinhämtningen, så det är av yttersta vikt att digitaliseringen är baserad på forskning och beprövad erfarenhet och att beslut om det pedagogiska arbetet fattas av skickliga lärare och skolledare, som är de som ska göra jobbet. Detta ska inte detaljregleras från Rosenbad.

Sverige som land behöver en strategi för hur vi ska ta oss an digitaliseringen i skolan, men den saknas fullständigt. Den här regeringen har inget som helst ledarskap när det gäller skolans och skolväsendets digitalisering. Man går in på detaljer och vill gärna bestämma vad som ska hända i klassrummet. Det vi behöver är en strategi för hur vi tar oss an skolans digitalisering på ett ansvarsfullt sätt som stärker Sverige och oss som lever här nu och framöver.

Kanske finns det ljusningar när AI-strategin nu innehåller några få ord om vad skolan ska åstadkomma, men det finns inte några pengar eller något i handlingsplanen om hur det här ska gå till.

Fru talman! Ytterligare ett ämne som har varit uppe tidigare och som är viktigt för många av oss är elevinflytandet. Alla oppositionspartier står tillsammans bakom att värna elevinflytandet i svensk skola.

Vi vet att tilliten och förtroendet för politik och samhällets institutioner har minskat. Det visar till exempel Ungdomsbarometern. Det är en oroande utveckling som måste tas på allvar. Därför behövs det också politiska lösningar för att trenden ska kunna vändas.

Det är viktigt att barn och unga redan i tidig ålder får förståelse för det demokratiska samtalet och hur det är att göra sin röst hörd och att ta ansvar. Därför är det viktigt att elever i skolan får organisera sig självständigt. Barn och unga ska redan i skolan kunna praktisera demokrati på riktigt, och de ska kunna påverka sin vardag i skolan.

Fru talman! Det är självklart lärarna som leder undervisningen. Det tror jag nästan att alla oppositionsföreträdare nu har sagt, och det är även tydligt i den offentliga debatten att detta inte på något sätt ifrågasätts. Det innebär dock inte att eleverna inte ska ha inflytande över sin skolgång.

Vår uppfattning är att regeringen har för avsikt att minska elevernas inflytande över exempelvis ordningsregler i skolan och att det riskerar att minska såväl elevernas delaktighet som ordningsreglernas legitimitet och efterlevnaden av dem. Vi anser att man måste säkerställa och värna elevernas inflytande i den svenska skolan.

Som miljöpartist vill jag särskilt understryka att eleverna har den bästa kunskapen om hur skolan är ur deras perspektiv och hur deras vardag ser ut. Elevernas lagstadgade inflytande är en naturlig del av en stark skola. Det kan handla om att skolan stöder elevernas organisering och arbetar strukturerat med elevskyddsombud och skyddsronder.

Jag har ett alldeles utmärkt exempel på detta från en högstadieskola som jag besökte helt nyligen. Där hade schemat helt enkelt inte blivit bra för eleverna, och de påtalade detta för de vuxna, som ju har ett helt annat schema under dagen och veckan. De vuxna förstod att det inte var bra, och schemat ändrades så att det blev bra för eleverna och deras lärande.

Det eleverna sa är att det är viktigt med det organiserade elevvårdsarbetet men att det är också viktigt att de vet att de blir lyssnade på när de har kunskap om skolan som de vuxna behöver ta del av. Det betyder inte att man alltid får som vill, men eleverna vet att de blir lyssnade på. Det är en bärande del av svenskt elevinflytande.

Det finns också några områden som oroar mig lite. Det handlar om att man i kommande förslag vill försvaga kunskaperna om exempelvis sexualitet och relationer. Vi ser i undersökningar – bland annat Mathias Bengtsson från Kristdemokraterna nämnde rapporten Unga tycker om andra – att exempelvis attityder gentemot homosexuella, bisexuella och transpersoner har försämrats under de senaste åren. Därför är det väldigt viktigt att stärka de delarna i utbildningen, inte försvaga dem.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 39 om skolans digitalisering och AI under punkt 17 i betänkande UbU7 Övergripande skolfrågor.

Jag yrkar också bifall till reservation 13 om stärkt undervisning vad gäller sexualitet, samtycke och relationer under punkt 7 i betänkande UbU8 Grundläggande om utbildning.

(Applåder)