Herr talman! Vi ska behandla ämnet grundläggande utbildning. Vad kan då vara mer passande än att prata om tryggheten och studieron i skolan? Sverigedemokraterna har länge velat göra något åt otryggheten och den dåliga studiero som finns i många skolor och klassrum, vilket jag tror att de flesta här känner till. Från att ha haft god studiero som harmoniserade med den tid då svenska elever presterade allra bäst i världen har vi i dag backat ett långt steg jämfört med andra länder.

Det är helt klart att om det inte finns studiero blir det svårt för eleverna att utbilda sig och svårt för lärarna att bedriva god utbildning. Det är ställt bortom allt tvivel att trygghet och studiero är grundläggande för att få välutbildade elever.

Glädjande nog har Tidögänget en utredning på bordet som vi snart ska besluta om här i riksdagen. Vi kommer att stärka rektorns och lärarens ledarskap, och det blir tydligt att rektorn ansvarar för skolans studiero och att läraren leder och bestämmer över undervisningen. Det blir även minskade dokumentationskrav vid disciplinärenden och gemensamma skolregler som bestäms av rektorn och som innebär tydliga konsekvenser vid överträdelser.

Mobbning och kränkningar kommer att definieras tydligare i skollagen. Mobilfri skola införs. Det kommer att ges utökade möjligheter till avstängningar, omplaceringar och akutskolor med syfte att skapa trygghet och studiero. Det blir möjligt att neka tillträde för särskilt farliga elever, alltså sådana som vi inte kan ha i skolan. Tyvärr finns de där i dag.

Herr talman! Nuvarande betygssystem har vi haft en ganska kort tid, cirka 15 år. Man bör nog inte byta ut systemen alltför ofta utan ha dem en lite längre period. Dock är problemen så stora nu att vi helt enkelt måste agera. Många här har klagat på det nuvarande betygssystemet på olika sätt.

I dag bestämmer lärarna helt över elevernas betyg, vilket kan tyckas rimligt. Dock är det inte helt lätt. Tyvärr visar det sig att betygsglidningen – alltså utdelningen av glädjebetyg – är alldeles för stor. I vissa ämnen är drygt en tredjedel av betygen glädjebetyg, och det gäller både kommunala skolor och friskolor. Det är extremt höga nivåer. För att råda bot på detta och låta lärarna slippa yttre påverkan måste nuvarande betygssystem bytas ut. Vi i Tidögänget gör något åt saken. En utredning som det kommer att beslutas om före sommaren ligger på bordet.

Det nya betygssystemet kommer att ha en tiogradig skala, vara utan skarp godkännandegräns och innebära behörighetskrav motsvarande 4,0 i snittvärde. En sammantagen betygsprincip kommer att gälla, alltså inga skarpa gränser. Nationella prov kommer att ligga till grund för en del av betyget medan resterande delar är lärarnas och respektive skolas samlade betygsvärden.

Vidare kräver betygssystemet att dagens nationella prov görs digitalt, med gemensam rättning och uträkning av betygen. Frågan om digitala nationella prov behandlades redan av den förra regeringen. Skolverkets arbete med detta sedan dess har inte haft den fart det borde, vilket vi är mycket kritiska till. Nu krävs det att arbetet med de digitala nationella proven intensifieras så att eleverna kan få mer rättvisande betyg.

Herr talman! Jag har berört detta förut, men tyvärr är det ständigt aktuellt. Det gäller ett fenomen som finns i våra skolor och ibland utanför dem, nämligen hedersproblematiken. Den fick vi på köpet i och med massinvandringen. Som exempel kan vi ta Malmö, där var femte niondeklassare lever under hedersförtryck. Det handlar bland annat om att barn av olika kön inte får leka med varandra. Flickor får inte ha kortärmat eller gå barbenta trots sommarvärme. Pojkar säger att de vill bestämma över kvinnlig personal och att de inte behöver lyssna på dem för att de är kvinnor. Syskon styr och kontrollerar varandra.

Det görs tyvärr få anmälningar om hedersförtryck trots att omfattande utredningar visar på enorma problem. De drabbar som sagt 20 procent av niondeklassarna. Några anledningar till detta har man också fått fram. De handlar om att personalen inte vågar anmäla. De är rädda på grund av hotbilden från vårdnadshavare och anhöriga. Personalen är rädd att barnen ska fara illa om de tar upp känsliga saker med föräldrarna. Personal och ledning upplever stora svårigheter i mötet med föräldrar vid oro över hedersproblematik. En utredning om att motverka hedersrelaterat våld och förtryck är redan igång. Vi ser fram emot alla åtgärder som kan lindra denna åkomma.

Vi sverigedemokrater anser även att man måste gå ett litet steg vidare genom en riksomfattande kartläggning av hedersförtrycket och islamiseringen i den svenska skolan. Dessa problem är så allvarliga och omfattande att man inte får missa något. Vårt mål är att den svenska skolan återigen ska vara fri från hedersförtryck och islamisering.

Herr talman! I dag är förutom ordningsstörningarna de låga kunskaperna i det svenska språket ett jätteproblem. Vi ser att väldigt många elever, framför allt i utanförskapsområdenas skolor, har stora problem med läsförståelsen. Den fortsätter att sjunka, enligt de mätningar den stora organisationen Pirls gör.

En tredjedel av alla elever är i dag berättigade till modersmålsundervisning. Detta kostar mycket pengar, vilket inte många vill prata om. Det handlar om 2,4 miljarder, om alla nyttjar det. Drygt 50 procent gör det i dag. Detta vill vi ta bort, men vi konstaterar även att vi tyvärr än så länge är det enda parti som vill det. I stället vill vi satsa dessa pengar på ökad undervisning i svenska språket, vilket många här har pratat om och vill göra. Nu finns tillfället och pengarna. Nu måste signalen till alla elever vara att goda kunskaper i svenska språket kan ge dig god utbildning och sedan ett trevligt arbete. Har du sedan tid över får du jättegärna lära dig ditt modersmål, men i egen regi.

(Applåder)

(forts. § 15)