Herr talman! Tack till ledamoten för frågan!

Det är en ganska stor fråga som ledamoten ställer, även om jag tror att hon egentligen framför allt syftar på skolpengsutredningens förslag.

Låt mig börja i det större, för skolans kompensatoriska uppdrag handlar inte bara om skolpengen. Det handlar om styrningen av den svenska skolan i stort, och där är regeringens politik tydlig: Vi ser att vi behöver öka den statliga styrningen av delar av den svenska skolan. Det handlar om nya läroplaner, om ett nytt betygssystem och om ett nytt stödsystem, för vi ser att många av de elever som behöver särskilt stöd i skolan inte får det i dag.

På område efter område lägger vi nu om skolpolitiken. Det kommer att bidra till att fler elever får bättre möjligheter att lyckas i den svenska skolan.

Ledamoten Mixter frågade också specifikt om den skolpengsutredning som presenterade sitt delbetänkande före sommaren. Det stämmer att vi från Moderaternas sida inte ser att utredningens förslag är lämpligt att införa den här mandatperioden.

Det betyder inte – för att vara tydlig – att vi moderater inte vill se en differentiering av skolpengen. Det vill vi. Vi ser att det är rimligt. Och det är ingen ny uppfattning från vår sida, utan vi ser att det redan borde ha införts en differentiering av skolpengen mellan de kommunala huvudmännen och de fristående huvudmännen. Det är rimligt att man har en skolpeng som återspeglar det uppdrag man har.

Vi ser att de förslag som för ganska länge sedan lämnades till en rödgrön regering, som redan är beredda och remitterade och som man redan har skrivit en lagrådsremiss på en gång i tiden i den så kallade skolfinansieringsutredningen, skulle vara alldeles ypperliga att införa för att differentiera skolpengen. Tyvärr valde en rödgrön regering att lägga den utredningen i papperskorgen i stället för att införa förslaget. Det beklagar vi.