Fru talman! Sverige är byggt på idén om frihet under ansvar. Vi tror på människors förmåga att fatta beslut om sitt eget liv, sin ekonomi och sin framtid. Statens roll är att skapa stabila spelregler, inte att resa onödiga hinder som står i vägen för människors drömmar.

För många är drömmen om det egna hemmet en bärande del av livet. Bostaden är det fundament som man bygger sin tillvaro kring. Det är där livet händer, karriären tar form, relationer växer fram och familjer bildas.

Men i dag har vi ett system som i praktiken har stängt en hel generation ute från den svenska bostadsmarknaden. Det vi ska debattera i dag är alltså ett avskaffat andra amorteringskrav och ett höjt bolånetak.

Sverigedemokraterna var för det första amorteringskravet men emot det andra, som infördes 2018. Redan då pekade vi på flera problem, som senare också har blivit verklighet.

Det andra amorteringskravet är utformat så att de som har lägst inkomst ska amortera mest. Det slår i praktiken hårdast mot unga vuxna, nyutexaminerade och barnfamiljer. Med närmast kirurgisk precision har kravet träffat just dessa grupper. Det är ofta människor som klarar av sina löpande utgifter men som inte har hunnit spara ihop en tillräckligt stor kontantinsats eller som saknar möjlighet att få ekonomisk hjälp hemifrån. För dem har det andra amorteringskravet blivit den sista stängda dörren.

På makronivå ligger det nära till hands att dra slutsatsen att kravet dessutom har varit tillväxthämmande. När inträdet till bostadsmarknaden i våra mest arbetsintensiva storstadsregioner försvåras påverkas också arbetsmarknadens rörlighet. Det är svårt att säga hur många arbetstillfällen som har gått förlorade, hur många utbildningsplatser det har tackats nej till och hur många bostadsdrömmar som skjutits på framtiden. Men det råder ingen tvekan om att konsekvenserna har varit kännbara.

Vi vet också att restriktionerna drev vissa hushåll mot mer riskfyllda lösningar, som blankolån, i syfte att försöka ta sig runt regelverket. Det är varken ansvarsfullt eller hållbart.

Fru talman! Det krävdes ett maktskifte för att öppna upp bostadsmarknaden för fler. Nu går vi fram med reformer som gör verklig skillnad. Det andra amorteringskravet avskaffas, och bolånetaket höjs från 85 procent till 90 procent. Det betyder i praktiken att kravet på kontantinsatsen sänks från 15 procent till 10 procent.

För en förstagångsköpare innebär det lägre kravet att spartiden för en kontantinsats för att köpa en etta i Storstockholm kortas med upp till fyra år. För en ensamstående i bostadsrätt innebär ett slopande av det andra amorteringskravet att lånekostnaden minskar med upp till 1 500 kronor i månaden. Det kan vara avgörande för om en person klarar bankernas kvar-att-leva-på-kalkyl och beviljas bostadslån, vilket i sin tur kan möjliggöra för en ung person med trygg inkomst att köpa sin första lägenhet.

För en barnfamilj med ett större boende och ett något större lån minskar lånekostnaden med upp till 4 000 kronor i månaden. Det ökar möjligheten att klara Kalp-kalkylen, flytta till ett småhus eller använda det ekonomiska utrymmet till att bygga upp en nödvändig buffert för oförutsedda utgifter eller svängningar i ekonomin.

Det handlar dock inte bara om ekonomi. Det handlar också om demokrati och ansvarsutkrävande. När centrala spelregler för hushållens ekonomi beslutas genom myndighetsföreskrifter minskar den direkta politiska förankringen. Därför stärker vi nu den demokratiska legitimiteten genom att reglera dessa frågor i lag i stället för genom myndighetsbeslut. På så sätt blir bostadspolitiken tydligare förankrad i denna kammare, och svenska folket får bättre möjlighet att utkräva ansvar för de beslut som fattas.

Fru talman! Allt detta är goda nyheter för dem som vill flytta hemifrån och för dem som vill bilda familj. Det är reformer som gör det möjligt för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, att flytta dit där jobben finns, att tacka ja till en studieplats på annan ort och att planera för framtiden med större trygghet. Det är reformer som kommer att stärka den som är sin egen lyckas smed och som inte kommer från en bakgrund där ens föräldrar haft möjlighet att hjälpa till med en kontantinsats.

Rödgröna regeringar stod under sin tid vid makten passiva när människor gång på gång möttes av en stängd dörr. Men vi väljer att riva dessa artificiella hinder och gör det möjligt för fler att förverkliga drömmen om ett eget hem.

Jag yrkar bifall till propositionen.

(Applåder)