Fru talman! Ibland är man så klargörande i sitt inledningsanförande och i det andra replikskiftet att ledamoten nöjer sig med det. Jag är mycket tacksam för det.

För att återgå till frågan: Jag tror precis som jag tidigare sa att våra partier Socialdemokraterna och Moderaterna, eller för den delen oppositionen och majoriteten, delar den problembild som ledamoten tar upp i sin interpellation. Det råder nog ingen som helst tvekan om det. Jag tror att det finns en väldigt stor vilja i den här kammaren att nå fram till en lösning på den problematik vi talar om här i dag.

Det är också så att jag önskar att utredningens förslag hade varit perfekta från början och att remissinstanserna och partierna i den här kammaren då hade kunnat vara helt överens om de här frågorna. Det vore den helt klart enklaste vägen framåt, men verkligheten är inte alltid sådan.

I det här fallet har utredningens förslag fått mycket kritik från remissinstanserna för att vara mycket tekniskt komplicerade och oklara. Ansvarig myndighet varnar för minskad förutsebarhet och problem med handläggningen, vilket, fru talman, var en av de delar som skulle lösas med de nya förslagen. Själva lösningen i utredningens förslag är i sig alltså kontraproduktiv för det som egentligen skulle lösas. Detta är alltså varningssignaler som verkligen behöver tas på allvar.

Ingen – vare sig elitidrottare, kulturarbetare eller för den delen några andra som skulle omfattas av det nya systemet – skulle på något vis gynnas om man som Socialdemokraterna föreslår i sin budget gick vidare med en proposition i enlighet med de förslag som ligger.

Jag har hört och tagit del av synpunkter från såväl idrottsförbund som branschorganisationer för kulturarbetare. I det stora hela kokar deras önskemål ned till en historisk SGI. Det är något som också lyfts fram i utredningens förslag, men problemet med den utformning som föreslås i utredningen är just att flera tunga remissinstanser avstyrker den. Det vore helt enkelt ansvarslöst att som Socialdemokraterna föreslår gå vidare med dessa förslag utan att adressera de både relevanta och tunga invändningar som har väckts.

Detta är en stor del av vår styrka, skulle jag säga. Man tillsätter en utredning och hoppas på att få riktigt bra förslag. Sedan skickas förslagen ut på en remissrunda. Då får man in relevanta synpunkter från alla håll och kanter för att därefter kunna göra en sammanvägd bedömning och kunna stöta och blöta om detta är en väg framåt eller inte.

Jag måste säga att man behöver lyssna på de synpunkter och kloka inlägg som kommit från många remissinstanser om att det här riskerar att bli mycket komplicerat och svårt och definitivt inte ge den förutsebarhet som jag är säker på att den tidigare regeringen hade i åtanke när man tillsatte utredningen och som jag håller med om behöver komma på plats.

Fru talman! För att vara tydlig och svara på interpellantens fråga: Jag har nu tagit del av remissinstansernas synpunkter. Flera av dem verkar högst rimliga, och det är ganska allvarliga invändningar som jag anser behöver tas om hand innan man kan gå vidare med större förändringar av SGI-regelverket. Frågan är som sagt komplex och mycket omfattande, och jag har mycket stor respekt för den.

Status just nu när det gäller den här frågan är att viljan definitivt kvarstår. Det är 194 dagar kvar till valet. Det är oceaner av tid. Kammaren kommer att få se att det kommer många förslag och många lösningar på stora problem fram till valdagen – och efter det har jag definitivt för avsikt att få fyra år till.