Fru talman! Jag vill tacka utrikesministern för debatten. Det framkom i alla fall att vi har olika åsikter.

Det fanns tidigare en utrikespolitik som fördes i Sverige där man hade förhoppningen att mullornas regim skulle reformeras och att Sverige då skulle utveckla en bra relation till regimen i Iran. Men den utrikespolitiken är förlegad. I dag ser vi tydligt att regimen i Iran kommer att störtas, antingen på kort sikt genom att externa aktörer intervenerar eller på lång sikt genom ett folkligt uppror.

Det finns ingen framtid för regimen. Det är en svag regim som knappt har någon legitimitet och vars makt är helt och hållet baserad på våld. Ett sådant styre brukar förr eller senare falla, som vi såg i Syrien. Det gick rätt snabbt.

I en sådan situation borde Sverige gå före och inleda en dialog med de oppositionella krafter som finns i exil. Nästan alla av dem är demokratiska och kämpar för mänskliga rättigheter. Det är krafter som delar en värdegemenskap med Sverige och västvärlden. Att Sverige sträcker ut handen till demokratiska krafter som vill se ett regimskifte i Iran är det svar som Sverige behöver ge mullornas regim med tanke på den terrorverksamhet som den regimen bedriver i Sverige.

Jag kan garantera utrikesministern att fortsatt passivitet kommer att resultera i att mullornas regim fortsätter att ta sig otillbörliga friheter i Sverige och i slutändan lyckas genomföra ett terrorattentat där svenska medborgare skadas.