Fru talman! Det gör vi naturligtvis. Jag är oerhört glad över att vi lyckades se till att de 300 miljarder som nu ska lånas upp till försvaret också används till det civila försvaret, till exempel, för att prata om någonting i närtid. Det är jag jätteglad för, och det var ett tydligt krav från vår sida i den förhandlingen.

Det finns en enorm skuld, men den kom inte 2014 utan började byggas upp mycket tidigare. Där har flera regeringar ett ansvar. Men man kan också konstatera att de här frågorna har blivit mer och mer akuta för i stort sett alla över tid. Även om många såg redan runt 2000 och fram till 2009, när kriget i Tjetjenien pågick, vartåt det skulle kunna barka var det väldigt många som inte tog till sig det. Det gäller såväl medborgare som kommunpolitiker och politiker som fanns här i kammaren på den tiden.

Jag är jättenöjd med att vi har kommit hit och med att vi när vi inledde Natointrädet kunde manifestera den gemensamma strategin och inriktningen genom att Magdalena Andersson bjöd in Ulf Kristersson på många träffar och gav möjligheter att visa enighet. Jag hoppas att vi ska kunna fortsätta visa den enigheten, oavsett vilka aktörer vi pratar om när det gäller dessa frågor i framtiden.

Tack för den här debatten, samtalsstunden eller vad man nu vill kalla det!