Fru talman! Tack till ministern för att han är här!
Det råder ingen tvekan om att det finns en hel del gemensamma viktiga intressen i de här frågorna. Både staten, kommunerna, andra offentliga aktörer och även privata sådana har olika ansvar att ta i händelse av kris eller i värsta fall krig. Vi borde alla vara besjälade av att gemensamt göra det här så bra som möjligt, stötta varandra och agera med tilltro till varandra för att säkerställa att vi inte i onödan bygger in motsättningar eller skapar situationer där prestige går före målen.
Mot den bakgrunden är det allvarligt att en av regeringens ministrar offentligt pekar ut att vissa kommuner misslyckas. I stället för att leda väljer man att peka finger.
När jag först läste den aktuella debattartikeln var jag övertygad om att det var en miss att peka ut särskilda kommuner och göra det här till en partipolitisk fråga i stället för att partiövergripande och gemensamt ta itu med frågorna. Att slå in kilar mellan de olika aktörerna i den här frågan är inte okej. Det blir också lite anmärkningsvärt när till exempel Gävle samtidigt hyllas för sitt arbete med beredskapen för översvämningar, något som visar sig oerhört viktigt till exempel med det som hände i Västernorrland alldeles nyss när ett tåg med ammunition spårade ur på grund av översvämningar.
Som ministern påpekar är detta ett arbete som har pågått under en längre tid, och vi känner alla till bakgrunden till att det i dag är så bråttom och viktigt att höja beredskapen. Vi vet hur det såg ut för 10–20 år sedan, när neddragningar ledde till att en moderat försvarsminister som inte kunde stå för det som skedde avgick och när värnplikten avskaffades av den borgerliga regeringen trots varningar från både Försvarsmakten och oss socialdemokrater. Tack och lov rullades det beslutet tillbaka av den regering som tillträdde 2014, och arbetet med att återigen höja anslagen och stärka både försvaret och den civila beredskapen kom upp på agendan ordentligt.
Därifrån har det, vad jag kan se, funnits en gemensam insikt om att vi måste prioritera upp frågorna om både militär och civil beredskap. Regeringen gör i fråga om detta många bra saker, vilket också påpekades i debattartikeln och i svaret här. Frågan här gäller dock inte åtgärderna utan hur man i nästa andetag anklagar enskilda kommuner som självklart och precis som andra gör så mycket de kan, och som även ministern var inne på är inte en fråga om vilka som styr.
Med tanke på att det finns ett par Hälsingekommuner som styrs av även moderater kan man inte låta bli att fundera över varför just Gästrikekommunerna användes i en debattartikel i Gästrikland. Det går väl rakt in i åtminstone Lars Beckmans modus operandi att peka ut framför allt Socialdemokraterna för alla fel som finns. Så enkelt är det dock inte, och som ministern också själv påpekar i svaret finns det antagonister som kommer att ta varje tillfälle i akt och exploatera sårbarheter i den svenska beredskapen och arbetet för att höja den. Därför är det också extra allvarligt när man gör sig till nyttiga individer för dessa krafter i deras försök till hybridkrigföring.
Jag anar på svaret att det här sättet att uttrycka sig kanske inte var så genomtänkt. Jag hoppas helt enkelt att det inte upprepas utan att andan av gemensamma ansträngningar i framtiden är vad som lyfts för hela Sveriges bästa.