Herr talman! Vänsterpartiet har två reservationer i betänkandet, och jag tänkte redogöra för dem.
Den första gäller skyddet av jordbruksmark. Åkermarksarealen fortsätter att minska i Sverige. Samtidigt ökar exploateringen av jordbruksmark, det vill säga att man bygger på marken eller använder den på ett sätt som gör att det inte går att odla där igen.
Det främsta skälet till att åkermarksareal försvinner är att marken inte längre brukas och att den växer igen. Samtidigt måste Sverige stärka sin självförsörjning av livsmedel. De ökade klimatförändringarna innebär därutöver att den odlingsbara marken försvagas globalt sett, vilket medför ett ökat ansvar för oss i Sverige att bidra till den globala livsmedelsförsörjningen.
Herr talman! Naturvårdsverket bedömer att det med de styrmedel som är beslutade eller planerade inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Förutsättningarna för att långsiktigt bevara jordbruksmarkens produktionsförmåga bedöms vara otillräckliga. Tillståndet för många av odlingslandskapets arter och naturtyper är dessutom dåligt eller ogynnsamt. Det är viktigt att stärka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.
Den höga takten när det gäller exploatering av bördig åkermark, inte minst i södra Sverige, är mycket bekymmersam och är inte förenlig med ett långsiktigt tänkande om hållbar livsmedelsförsörjning.
Även utredningen om en ny livsmedelsberedskap konstaterar i sitt betänkande Livsmedelsberedskap för en ny tid att jordbruksmarken bör skyddas bättre. Nya nationella styrmedel krävs för att minska exploateringen av jordbruksmark i kommunerna. Vi i Vänsterpartiet anser att regeringen behöver komma med förslag till en nationell målsättning för bevarande av bördig åkermark för att motverka just exploatering av åkermark.
Herr talman! Den andra reservationen gäller vattenkraften. Vattenkraften har en viktig roll för vår förnybara energiförsörjning, och det finns stora värden i att ha en stark vattenkraftsproduktion. Den behöver dock harmoniseras med hänsyn till vår biologiska mångfald och våra nationellt uppsatta miljömål.
Vi i Vänsterpartiet har därför under lång tid föreslagit att kraftverksbolagen ska vidta åtgärder för att stärka den biologiska mångfalden i de reglerade vattendragen. Vi har sett positivt på att vattenverksamhet prövas enligt miljöbalken.
Den nuvarande regeringen valde dock under inledningen av mandatperioden att pausa omprövningarna av vattenkraften. Den 1 juli 2025 återupptog man omprövningarna men med en sänkt ambition i miljöanpassningen. Tyvärr försvagar det möjligheterna att anpassa vattenkraften till våra ekosystem i enlighet med riksdagens antagna miljömål och EU:s ramdirektiv för vatten och biologisk mångfald.
Vi anser därför att omprövningarna av vattenkraft bör återupptas med de ursprungliga kraven på att införa moderna miljövillkor för den gamla vattenkraften. Målet för EU:s vattendirektiv är att Sveriges vattenförekomster ska ha god status senast 2027.
Herr talman! En viktig åtgärd för miljön skulle vara att införa krav på ett visst konstant vattenflöde genom vattenkraftsturbinerna så att vattendragen inte torrläggs. Krav på en så kallad minimitappning genom turbiner skulle kunna innebära stora vinster för arter som har strömmande vatten som livsmiljö.
I Umeälven har forskare uppskattat att en sådan åtgärd endast skulle medföra en halv procents förlust per år av vattenkraftsproduktionen. Vi i Vänsterpartiet anser därför att krav på så kallad minimitappning vid befintliga och nya vattenkraftverk bör införas i syfte att förhindra torrläggning av vattendrag.
Slutligen yrkar jag bifall till reservation 3.