Fru talman! Sverige behöver arbetskraftsinvandring. Det är ställt utom allt tvivel. Vår ekonomi är beroende av företag som startar, växer och anställer. Vår välfärd är beroende av människor som arbetar, betalar skatt, bidrar med kunskap och bidrar med kompetens.

I en globaliserad värld konkurrerar vi inte bara med våra nordiska grannländer utan med hela Europa, ja hela världen, om talang, investeringar och framtidstro. Därför är frågan inte om vi ska ha arbetskraftsinvandring, utan frågan är hur den ska vara utformad.

Vi kristdemokrater står upp för en arbetskraftsinvandring som stärker Sverige, inte en som fördjupar utanförskapet, pressar löner och möjliggör exploatering.

Fru talman! Under många år hade Sverige ett regelverk som i praktiken var unikt i Europa. Till skillnad från nästan alla andra EU-länder gjorde vi ingen tydlig skillnad mellan hög- och lågkvalificerad arbetskraft. Vi öppnade för arbetskraftsinvandring oavsett utbildningsnivå och yrke. Detta skedde samtidigt som Sverige tog emot ett mycket stort antal människor från tredjeland, varav många i dag fortfarande har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Resultatet ser vi med omkring 400 000 människor som fortfarande går arbetslösa. Vi har faktiskt en av Europas största skillnader i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda.

Mot den bakgrunden var det inte rimligt att fortsätta rekrytera lågkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU till arbeten som skulle kunna utföras av människor som redan finns här och söker jobb. Arbetslinjen måste gälla för alla.

Fru talman! Det tidigare inkomstkravet var 13 000 kronor i månaden. Det har vi hört i debatten. Det säger sig självt att en sådan nivå inte var tillräcklig för att säkerställa seriösa villkor eller för att motverka missbruk. Systemet utnyttjades. Osunda företag kunde dumpa löner och arbetsvillkor. Människor från tredjeland riskerade att hamna i beroendeställning. Seriösa företag fick se sig utkonkurrerade av aktörer som inte följde spelreglerna. Det var inte värdigt den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Genom Tidöavtalet lades grunden för en kursomläggning. Vi har tagit tydliga steg för att strama åt regelverket. Under 2023 infördes ett lönegolv på 80 procent av medianlönen, och nu bereds nästa steg, nämligen ett lönegolv på 90 procent. Det är en rimlig princip.

Samtidigt är det avgörande att ett högre lönegolv kombineras med väl avvägda undantag för tydliga bristyrken. Kommuner, regioner och företag i hela landet måste kunna säkra den kompetens som faktiskt saknas. Därför ser vi kristdemokrater positivt på det arbete som regeringen nu är mitt inne i att genomföra.

Fru talman! Vi har sedan lång tid tillbaka argumenterat för att det nuvarande systemet måste reformeras. Det behövde stramas åt och anpassas efter samhällsutvecklingen. Det var orimligt att ha vidöppna dörrar för lågkvalificerad och lågavlönad arbetskraft från länder utanför EU när vi själva hade en hög strukturell arbetslöshet. Därför måste förändringarna vad gäller lönegolv kombineras med andra reformer såsom bidragstak, skärpta kvalificeringskrav och tydligare krav på aktivitet och deltagande. Arbetsförmedlingen behöver också arbeta mer aktivt med matchning. Arbete är inte bara en fråga om försörjning, utan det handlar om värdighet, gemenskap och delaktighet i samhället. Det är en grundläggande kristdemokratisk övertygelse att varje människa ska ges möjlighet och förväntas bidra efter förmåga.

Fru talman! Samtidigt ska Sverige vara ett av Europas mest attraktiva länder för internationell spetskompetens. Här har regeringen redan tagit steg och planerar ytterligare steg. Migrationsverket har fått i uppdrag att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring, och handläggningstiderna har minskat kraftigt. Tidigare var de över 100 dagar. Nu talar man om en nivå på 19–20 dagar. Det stärker Sveriges konkurrenskraft.

Vi vill se fler ingenjörer, forskare, it-specialister och andra kvalificerade yrkesgrupper som bidrar till innovation och tillväxt. Sverige ska vara ett land där talang välkomnas och även där reglerna är tydliga och rättvisa.

Fru talman! Jag kan slutligen konstatera att föreslagna förändringar från regeringens sida vad gäller den generella migrationspolitiken hittills har haft stöd i i princip alla delar från Socialdemokraterna, medan övriga oppositionspartier har varit och är motståndare i olika grad. Vi kan fundera över vilka krav som kommer att ställas om vi, mot min förmodan och till min egen fasa för Sveriges framtida utveckling, får ett regeringsskifte efter valet i september.

Det här betänkandet visar, likt många andra betänkanden på området, att oppositionen inte har en samlad linje. Vänstern och Miljöpartiet vill att migrationspolitiken ska vändas tillbaka till hur det var tidigare, det vill säga utan större krav och med stor risk för ett nytt migrationskaos.

Centern befinner sig på det området, liksom i det vanliga politiska landskapet, i den ensamma mittpositionen där man säger ja till vissa förändringar och nej till andra. Sedan finns Socialdemokraterna som lägger sig kloss an, väldigt nära, regeringens position. Man kan nästan ana en tacksamhet från Socialdemokraternas sida att vi nu genomför den nödvändiga omsvängning i migrationspolitiken som Sverige behövde men som var omöjlig att genomföra under tidigare mandatperiod med de samarbetsvänner man hade då.

Man kan fråga sig vad den framtida politiken kommer att vara om det blir ett regeringsskifte. Kommer vi och svenska folket att få ett svar innan valet? Jag tvivlar på det.

Svenska folket förtjänar tydlighet. De reformer som nu genomförs är resultatet av ett mandat från valet 2022. Det är en omläggning mot en stram, ansvarsfull och hållbar migrationspolitik. Vi kristdemokrater är stolta över att vara en del av den majoritet som genomför denna kursändring. Vi gör det för att stärka arbetslinjen, för att värna seriösa företag, för att motverka exploatering och fusk, för att minska utanförskapet och för att säkra Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.

Fru talman! Sverige behöver arbetskraftsinvandring. Men den ska vara kvalificerad och behovsstyrd. Den ska bidra till integration, inte försvåra. Den ska stärka, inte undergräva vår arbetsmarknad.

Det är den vägen Kristdemokraterna står för, det är den vägen regeringen nu genomför och det är den vägen som är nödvändig för Sveriges framtid.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på alla motionsyrkanden.

(Applåder)