Fru talman! Tack så jättemycket, Ludvig Aspling, för att du ger mig möjlighet att prata ännu mer om hur vi får en rättvis arbetsmarknad.

Som Ludvig Aspling och säkert alla här vet är jag hemmahörande i arbetsmarknadsutskottet. Är det någonting vi pratar om där är det givetvis kompetensbristen: Vi måste få fler människor i fler branscher, vi måste ge människor möjlighet att flytta dit där jobben finns och så vidare.

Det är intressant att Ludvig och andra tidigare i debatten har pratat om att lönegolvet på 13 000 är alldeles för lågt. Då har man helt missförstått det. Ett golv är inte ett tak. Ett golv är ett golv; ett tak är ett tak. Man kan alltid betala ut mer än de pengarna.

Jag ska svara Ludvig Aspling ärligt på frågan om exakt hur många personer som har arbetskraftsinvandrat för att jobba inom vården. Den siffran har inte Ciczie Weidby, för hon har koncentrerat sig på betänkandet och det vi pratar om i samband med det. Hade jag varit mer förberedd på att få den typen av frågor hade jag såklart satt mig in i de frågorna.

Jag skulle dock gärna vilja fråga Ludvig Aspling varför det är så otroligt viktigt att ställa mycket högre och mer specifika krav på en person som inte är från Sverige än på dem som redan jobbar inom dessa yrken i Sverige, till exempel lönekravet.