Fru talman! Jag tänker inte ens bemöta det sista, för jag tycker att det är oanständigt att påstå något sådant i talarstolen. Jag har inga som helst böjelser eller dragningar som gör att jag skulle ha någon synpunkt på vad någon människa har för hudfärg. Jag tänker inte kommentera detta mer än så.

Däremot kan jag kommentera det första Annika Hirvonen berättade om, det vill säga exemplet på att man skulle ta hit en människa som i sin anställning skulle kunna möjliggöra att man anställde nio personer till. Det är för mig helt osannolikt att man inte skulle kunna betala den människan 35 000 kronor i månadslön om man kan anställa nio personer till.

Utan att veta något om detta företag kan jag säga att den tillväxt det skulle innebära för företaget är så enormt stor att en anställning för 35 000 kronor i månaden förefaller vara småpotatis. Det är svårt att se att man skulle vara tvungen att betala bara 24 000 kronor i månaden och spara 11 000, eller vad det nu var som Hirvonen menade. Jag känner inte till det här företaget, och jag tänker inte kommentera ett enskilt företag, men jag bedömer att det är osannolikt att man inte skulle anställa denna person.

Vi tror som sagt på en reglerad invandring. Socialdemokraterna tror också på det i någon mening. Det verkar finnas hygglig konsensus i Sverige om att man vill ha en strukturerad och reglerad invandringspolitik, för vi behöver ta tag i de stora samhällsproblem vi har med hundratusentals människor som inte är i jobb. Vi behöver se till att börja utbilda dem nu så att de kan ta jobb i stället för att leva på bidrag. De ska kunna gå till jobbet och vara förebilder för sina barn i stället för att stanna hemma när ungarna går till skolan.

De ska kunna lära sig språket, vilket man gör när man får ett jobb. Jag har varit på verksamhetsbesök och sett hur det är när man har tagit människor ur sfi och låter dem börja jobba. Helt plötsligt får de en tio gånger snabbare språkinlärning för att de befinner sig på en arbetsplats i stället för att sitta i en dammig källarlokal där de inte riktigt fattar vad läraren pratar om för att det kommuniceras på ett språk som de inte riktigt känner till. På en arbetsplats får de språket till sig när man berättar att en hammare är en hammare och en spade är en spade. De lär sig språket så mycket enklare på det sättet.

Jag hoppas att vi kan få ordning på Sverige.