Herr talman! När vi nu talar om Sveriges civila försvar talar vi inte bara om dokument, strukturer eller myndighetsbeslut. Vi talar om själva fundamentet för vårt samhälles motståndskraft, vår robusthet och vår förmåga att stå pall när det oväntade händer.

I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande 2025/26:FöU7. Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår samtliga motionsyrkanden, och jag yrkar bifall till förslaget.

Låt mig börja från början. Riksrevisionen har granskat den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad mellan 2015 och 2024. Det är en granskning som har fötts ur oro, en oro över att samhällsskyddet inte har hängt med när omvärlden blivit alltmer osäker, som den är i dag.

Herr talman! Jag älskar Riksrevisionen. Riksrevisionens underlag blir riktigt bra underlag till förbättring. Vad säger de då i detta ärende? Jo, de säger att styrningen inte riktigt har räckt till. Mer detaljerat handlar det om tre stora brister.

För det första handlar det om otydlig ansvarsfördelning. När man inte vet vem som styr blir det såklart svårt att växa och styra. Riksrevisionen pekar på behovet av att bättre definiera vilka samhällsviktiga funktioner som ska omfattas av vilken sektor och vilka myndigheter som ska ha föreskriftsrätt.

För det andra handlar det om oklara uppdrag. Det har saknats tydlighet i vad som ska åstadkommas av vem och inom vilken tid. Utan detta blir styrningen som att segla utan kompass.

För det tredje handlar det om bristande långsiktighet i finansieringen. Ett civilt försvar kan inte byggas med korta budgethorisonter och osäker planering. Riksrevisionen markerar tydligt att finansieringen måste bli stabilare och mer förutsägbar. Det är därför bra att vi nu har en regering som satsar historiskt stora summor på civilt försvar.

Det är inga små anmärkningar som Riksrevisionen har lagt fram, utan det handlar om strukturella brister som påverkar hela systemet. Även om myndighetens underlag förbättrats över tid konstaterar Riksrevisionen att tydliga och användbara underlag dröjde.

Herr talman! Regeringen har instämt i stora delar av kritiken för perioden fram till 2022. Samtidigt lyfts nu att styrningen och uppföljningen har stärkts betydligt efter 2022, bland annat genom en ny struktur för civilt försvar. Det är en viktig markering – en signal om att riktningen nu är mer sammanhållen än tidigare.

Det är viktigt att framhålla att regeringen redan har vidtagit flera åtgärder och planerar för fler, vad gäller både författningsändringar och ekonomisk styrning. Ambitionen är att skapa en mer transparent och ändamålsenlig ram för civilt försvar och att höja förmågan långsiktigt.

Herr talman! Det civila försvaret är inte till för någon enskild grupp, utan det handlar om oss allihop. Det är en samhällsangelägenhet. Det består av våra myndigheter, våra kommuner, våra regioner och vårt näringsliv men också av var och en av oss som bor i detta land. Det är vi tillsammans som är en helhet, och det civila försvaret måste vara ett löfte om vår gemensamma trygghet.

Riksrevisionen påminner oss om att planeringen för civilt försvar återupptogs 2015, men att utvecklingen därefter gick långsamt. Det är först efter 2022, efter den fullskaliga invasionen av Ukraina och med en moderatstyrd regering, som arbetet verkligen har tagit fart. Det visar hur snabbt verkligheten kan förändras och hur viktigt det är att vi alla hänger med.

Vi behöver lyfta blicken, för vägen framåt är tydlig:

Vi behöver klarhet i ansvarsfördelningen. Det har vi nu, och det har satts på plats mer och mer.

Vi behöver konkreta och tydliga uppdrag, och det ges nu.

Vi behöver långsiktigt hållbar finansiering. Satsningarna på det civila förvaret är nu historiskt stora.

Dessa tre områden är inte bara tekniska förbättringar, utan de är hörnstenar och byggstenar i ett civilt försvar som kan bära ett helt samhälle.

Herr talman! När vi en dag ser tillbaka på historien och vår tid nu ska det vara tydligt att vi tog ansvar, att vi såg bristerna, att vi lärde av dem och att vi vidtog åtgärder. Detta betänkande är ett steg i detta arbete. Det är naturligtvis inte slutpunkten utan en del av en pågående förmågeuppbyggnad som måste fortsätta med beslutsamhet och uthållighet. Och vi ska göra det tillsammans.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).