Herr talman! Kulturarvet och vår kulturmiljö är berättelsen om Sverige – om vilka vi är och vilka vi har varit. Det är våra historiska stadskärnor, våra bruksorter, våra kyrkor, våra museer, våra industrilandskap, våra nationella minoriteters kulturmiljöer och mycket, mycket mer. Det är rösterna från dem som byggde landet och ansvaret vi bär för dem som kommer efter oss.

Vi liberaler har i denna kammare gång på gång betonat att kulturarvet tillhör oss alla. Det är inte statens, marknadens eller enskilda intressens – det är medborgarnas. Därför är det också politikens ansvar att skapa långsiktiga, stabila och rättssäkra villkor för att vårda och utveckla våra kulturmiljöer och vårt kulturarv.

Myndigheter som Riksantikvarieämbetet och Statens fastighetsverk bär ett stort ansvar, men ansvaret stannar inte där. Kommunerna spelar en stor roll när det gäller fysisk planering och bygglovsprocesser. Civilsamhället spelar en ovärderlig roll genom hembygdsrörelsen, ideella krafter och lokala föreningar som tillgängliggör och bevarar vårt kulturarv varje dag.

Herr talman! På senare år har kulturarvsfrågorna fått allt större plats i debatten – tyvärr av en dyster anledning. Det är i dag näst intill omöjligt att prata om kulturarvsfrågor utan att tankarna går till det kulturella mord som Ryssland försöker genomdriva i Ukraina. Under kriget har över 300 viktiga kulturella platser förstörts i Ukraina: kyrkor, bibliotek, museer och monument som alla är delar av Ukrainas kulturarv.

I början av invasionen för fyra år sedan utspelades grymma scener i Mariupol när Donetsks regionala dramatiska teater bombades av Ryssland. På fasaden och på marken utanför hade det ryska ordet för barn målats stort och tydligt för att informera ryska militärplan om att barn och civila gömde sig där. I attacken dödades uppskattningsvis 600 människor av de 1 000–1 200 som hade sökt skydd i byggnaden. Det var en byggnad som man trodde skulle få stå kvar eftersom det är ett kulturarv och som man trodde att man skulle vara säker i.

Att Ryssland saknar respekt för internationell lag är ingen nyhet. Den ryska historien är en historia av imperialism. Det ryska tsarväldet, den ryska sovjetregimen och dagens ryska federation har förtryckt sina grannar och bedrivit förryskningspolitik. Invasionen av Ukraina har som mål inte bara att ta ifrån Ukraina dess territorium och dess frihet utan också att beröva landet och dess människor deras identitet. I detta nu försöker Ryssland utradera Ukrainas kulturella identitet och språk och förfalska dess historia.

Det är mot denna bakgrund som skyddet av vårt eget kulturarv har blivit än mer angeläget. Det är också därför kulturen för första gången har inkorporerats i den nationella säkerhetsstrategin och regeringen har inrättat ett råd för skydd av kulturarvet. Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att stärka skyddet med hjälp av evakueringsmagasin och säkra transporter och har tilldelats ökade medel. Vi har också här i riksdagen beslutat om ökade medel till digitaliseringen av kulturarvet. Arbetet är påbörjat, men det finns mycket kvar att göra för att säkerställa skyddet av vårt kulturarv för framtida generationer.

Herr talman! Ett annat angeläget område där vi nu äntligen tar stora steg framåt handlar om den problematiska modell med kostnadshyror för några av våra stora institutioner som vi dragits med alldeles för länge. Statens fastighetsverk har nu på uppdrag av regeringen genomfört omförhandlingar av hyresavtalen för Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska Teatern, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Historiska museet. Det innebär att den nuvarande modellen med kostnadshyra kommer att avvecklas. Tanken är att det ska ge bättre förutsättningar för underhåll i framtiden så att vi inte återigen ska stå med tak som faller in, en arbetsmiljö som är under all kritik och annan problematik på grund av det eftersatta underhållet.

Detta görs samtidigt som vi nu genomför den största enskilda satsningen på statliga byggnadsminnen via bidragsfastigheterna med nästan en fördubbling av anslaget, en omfattande renovering av Kungliga Operan och en rejäl höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen. Det gör att vi förbättrar förutsättningarna för vårt kulturarvs fortlevnad på flera områden.

Slutligen, herr talman, ska jag säga några ord om museer. Det finns många fantastiska museer och världsarv, som vi har talat mycket om här i dag. De ger oss god inblick i hur olika tidsepoker och företeelser har påverkat vårt lands utveckling. Många drivs av eldsjälar som håller traditioner vid liv, men ibland behövs även nationella museer. Därför ser jag lite extra fram emot att ta del av Filminstitutets uppdrag att lämna ett kostnadsberäknat förslag på ett nationellt filmarvsmuseum. Vi måste också ta nya företeelser med oss in i framtiden som en del av vårt kulturarv.

Med det, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)