Protokoll 2025/26:78 Onsdagen den 25 februari

ärendedebatt / Ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott
Anf. 6 Torsten Elofsson (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i det betänkande som vi debatterar i dag.

Det är välkommet att regeringen nu tar ett samlat grepp om de så kallade osjälvständiga brottsformerna. Nuvarande gällande rätt är till stora delar utformad för en annan tid. Samhällets digitalisering och annan utveckling har medfört förändrade brottsmönster där kriminella snabbt anpassat sig och utvecklat nya modus inom såväl planering som utförande av brott.

I takt med dessa förändringar har även de brottsbekämpande myndigheterna försökt anpassa sina metoder och strategier i sin strävan att klara upp brotten och gripa gärningsmännen. I den kontexten är den nuvarande lagstiftningen inte alltid till fördel i det operativa arbetet.

Herr talman! Flera talare före mig har nämnt Högsta domstolens avgörande om den så kallade vapenattrappen. Det var ett stort bakslag. Jag har under flera år jobbat med utredning och spaning när det gäller grova brott, inte minst narkotikabrott. På den tiden var det rutin för tull och polis att intervenera i samband med så kallade kontrollerade leveranser av narkotika. Vid ett obevakat tillfälle byttes narkotikapartiet ut mot ofarliga substanser. Sedan lät man leveransen rulla vidare, allt i akt och mening att avslöja och gripa beställaren eller mottagaren.

I vapenärendet konstaterade Högsta domstolen som sagt att omständigheten att polisen bytte ut vapnet gjorde att brottet inte kunde fullbordas och därför inte medförde straffansvar, enligt gällande rätt. Det var ett så kallat otjänligt försök. I det här fallet var det ett vapen, men i andra fall kan det vara narkotika.

Avgörandet innebar såklart ett stort bakslag för tull och polis, inte minst i narkotikabekämpningen. Ett redan utmanande uppdrag blev med ens mycket svårare.

Med det nu liggande betänkandet blir det åter möjligt att använda metodiken. Nu blir det klargjort att det är ett straffbart försök även om, som det står i lagtexten, ”fara för brottets fullbordan varit utesluten till följd av en myndighets åtgärd för att bekämpa brott”.

Från den 1 april kan tull och polis åter jobba mer effektivt med stöd av den nya lagstiftningen, så som man gjorde tidigare. Som gammal polis tycker jag givetvis att detta är en av de viktigare förändringarna i det betänkande som vi debatterar i dag.

Herr talman! En annan viktig förändring är att begreppet hjälpmedel vid brott vidgas. I nuläget krävs en direkt koppling till brottet i syfte att utföra eller främja brott. Som sagt har digitaliseringen förändrat mycket även i de kriminellas värld. Numera har vi crime as a service och lite av en mäklarverksamhet där man som mellanhand fixar och etablerar kontakt med möjliggörare och andra utan att själv ta befattning med de hjälpmedel som efterfrågas, samtidigt som man är väl medveten om syfte och ändamål med anskaffningen.

Nu vidgas straffansvaret för hjälpmedel till att även omfatta förvärv och överlåtelse. Det krävs med andra ord att gärningen är straffbar även i de fall man själv inte haft fysisk kontakt med eller innehaft hjälpmedlet i fråga. Det är givetvis välkommet.

Herr talman! Ett relativt nytt fenomen, som berörts av föregående talare, är den omfattande rekryteringen av unga som eftersöks för morduppdrag och andra grova våldsbrott. Det är en rekrytering som möjliggjorts genom samhällets digitalisering och tillgång till mediala plattformar. Nu kan brottslighet i Sverige ledas, organiseras och bedrivas utanför landets gränser. Vi öppnar nu upp en möjlighet att ingripa mot den som utlovar ersättning för ett brott. Rekryteringen kommer nu att ses som en straffbar förberedelse.

Herr talman! Sist men inte minst breddas nu även straffbarheten för det som kallas stämpling. Med stämpling avses i nuläget att någon i samråd med annan beslutar att utföra ett brott eller att man försöker anlita någon eller själv erbjuder sig att utföra det.

Det här begreppet och kravet på samråd har vållat juridiska bekymmer, men i den nya lagstiftningen behöver den straffbara stämplingen inte kopplas till ett tydligt beslut. Det räcker att man har kommit överens om att utföra ett brott.

Herr talman! Det är min förhoppning att de nu redovisade förändringarna i lagstiftningen ger polis och åklagare bättre förutsättningar att ingripa redan i ett tidigt stadium och förhindra att liv och egendom går till spillo och att vi kan fortsätta öka trycket på gängkriminella och organiserad brottslighet, återskapa tryggheten och stoppa de motbjudande och cyniska rekryteringarna av unga som uppmuntras att utföra mord och andra våldsbrott.