Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Kulturarvet är centralt. Det är historien om Sverige. För att detta värdefulla arv ska kunna fortsätta att vara meningsfullt krävs en långsiktig politik som värdesätter och slår vakt om det. För att stärka beredskapen inom kulturarvsområdet och säkerställa skyddet av kulturarv, arkiv och samhällsviktig information vid kris och krig beslutade vi sverigedemokrater tillsammans med regeringen att göra Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet till beredskapsmyndigheter. Detta innebar såklart nya uppgifter som medför ökade kostnader. Respektive myndighet har tillförts 6 miljoner kronor år 2026 med successiva höjningar kommande år.

Tillsammans med regeringen har vi uppdragit åt Statens fastighetsverk att projektera en renovering av Operans byggnad i Stockholm. För att säkerställa att Operans medverkan i projekteringen inte påverkar den ordinarie verksamheten har regeringens anslag för Operan förstärkts under renoveringstiden. Operans verksamhet behöver upprätthållas även under den period när byggnaden inte kan användas, vilket medför kostnader för evakuering och omlokalisering. Anslaget har ökat för att täcka dessa utgifter. Regeringens förslag innebar en förstärkning på totalt 15 miljoner kronor i år, runt 25 miljoner kronor nästa år och 22,5 miljoner kronor år 2028. Anslaget har därför ökat för att täcka dessa utgifter.

I budgetpropositionen för 2026 föreslog regeringen att 7 miljoner kronor per år tillförs 2026, 2027 och 2028 för att säkerställa en fortsatt verksamhet av hög kvalitet vid stiftelserna Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum. Regeringen avsatte 3 miljoner kronor för att genomföra en förstudie om ett nationellt museikort. Ett sådant har varit efterfrågat av museerna själva, och vår förhoppning är att detta ska kunna bli en mer slagkraftig reform än fri-entré-reformen. Detta kan ge fler möjlighet att besöka några av våra museer runt om i landet. Det har slagit väl ut i till exempel Holland och vårt grannland Finland och skulle kunna få fler att ta del av och intressera sig för vårt kulturarv som visas upp på våra museer.

Att ge fler människor tillgång till kultur och till Sveriges museer är en viktig gärning. Museerna ser till att kulturarvet bevaras och levandegörs. Satsningar görs för att de ska kunna fortsätta bedriva en verksamhet av hög kvalitet. Museer som är stiftelser har fått anslag för att deras verksamhet ska kunna stärkas och fler ska få tillgång till kultur. Till exempel är Nordiska museets roll som kulturbärare och bevarare av kulturarvet stor och viktig. Museet bevarar både materiellt och immateriellt kulturarv.

Vi sverigedemokrater har länge drivit på för att den kyrkoantikvariska ersättningen ska höjas. Det fortsätter vi att göra inom ramen för det budgetsamarbete som vi har tillsammans med regeringen. Det är en nödvändighet för att staten tillsammans med Svenska kyrkan ska kunna hantera den underhållsskuld som finns.

Jag vill betona att vårt engagemang för att bevara det kyrkliga kulturarvet inte bara handlar om att rädda byggnader utan även om att bevara en levande del av vår historia och kultur, något som kan fortsätta att berika våra liv och samhällen i många generationer framöver. Det vore ett särskilt svårt och hårt slag mot landsbygden om kyrkor fick stängas eller rivas eftersom kyrkor inte bara är en viktig del av bygdens historia utan också fungerar som en samlingsplats för människor i både glädje och sorg. Kyrkorna är ofta centrum för sociala och kulturella aktiviteter. Skulle kyrkor avvecklas är det en stor förlust för lokalsamhället.

Ett projekt där man arbetar med att göra Värmlands, eller rättare sagt Torsbys, finnskog till världsarv startades för flera år sedan av ett antal länsaktörer som vill ta till vara denna unika kulturmiljö och ge den det starkaste skyddet mot förstörelse och förfall. Ur ett regionalt perspektiv är det angeläget att regeringen bidrar till en utveckling som skulle främja besöksnäring och lokalt näringsliv.

I en interpellation till kulturminister Parisa Liljestrand i höstas angav jag att jag var medveten om att det inte fanns något förslag om världsarvsnominering från Riksantikvarieämbetet gällande Värmlands finnskog. Men jag angav också i interpellationen att ett projekt för att förverkliga detta låg i startgroparna, och precis dagarna efter min interpellationsdebatt mot kulturminister Parisa Liljestrand damp ansökan ned som ett brev på posten. Då inkom plötsligt den sedan många år planerade ansökan till Riksantikvarieämbetet. Jag tror att det skedde en vecka efter debatten.

Vad ansatsen sedan blir återstår att se, det vill säga om detta kommer upp på regeringens bord eller inte. Jag åberopar bestämt det unika kulturvärdet. Regeringen bör ta det i beaktande och upplysa Unesco om det kulturvärde som detta unika sammanhängande område med världens enda på ursprunglig plats kvarvarande rökstugor utgör. Tillsammans med den folktro och de sedvänjor som har praktiserats genom århundradena kvalificerar sig denna finnskog som både materiellt och immateriellt världsarv.

Läsfrämjande och läsförståelse är en prioriterad fråga. Under 2024 fick Statens skolverk och Statens kulturråd i uppdrag att ta fram läslistor med olika typer av litteratur. Listorna ska vara ett stöd för förskollärare och lärare. Denna insats kompletterades ytterligare i fjol och gäller för 2024–2026. I de budgetar som har lagts fram har stora satsningar återkommande gjorts på läsning på olika vis, inte minst när det kommer till skolan och elevers möjlighet till adekvat läsning och litteratur i klassrummen. Förlängningen av den tidigare beslutade satsningen på folkbibliotekens läsfrämjande arbete riktat till barn och unga är bra.

Skolan är en viktig aktör för att ge alla barn och ungdomar möjlighet att möta kulturarvet redan i ung ålder. Detta ger eleverna kunskap om och upplevelser av det förflutna, vilket gör dem bättre rustade att förstå sin samtid och forma sin framtid.