Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och därmed till den här viktiga propositionen. Vänsterpartiet säger alltså inte alltid nej, utan vi stöder rimliga och välmotiverade förslag som detta.

Även Lagrådet har varit positivt till lagförslaget men har gjort en del kommentarer i den text som förelades rådet. Detta har regeringen accepterat. Man kan se en del misstag i formuleringarna, vilket tyder på att man åter har haft väldigt bråttom i Regeringskansliet. Denna brist är dock åtgärdad.

En viktig kommentar är att lagförslaget är helt könsneutralt – jag skulle vilja säga könsblint. Det är uppenbart att det framför allt riktar sig mot organiserad brottslighet, men som så ofta förr döljer det vad man också kan åstadkomma i relation till övergrepp mot kvinnor och barn, som vi givetvis också behöver förhindra. Jag sökte på ”kvinnor” i propositionen och fick fyra träffar – och då enbart i remissvaret från Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige. Så borde vi inte ha det. Vi borde i stället lyfta fram de könsmässiga perspektiven på olika sätt, också när det handlar om hedersrelaterat våld och förtryck.

Så till bakgrunden till lagförslaget. I talarstolen nämndes nyss det så kallade vapenattrappmålet i Högsta domstolen. Polisen hade bytt ut vapen i ett källarförråd mot attrapper. Eftersom det gick fyra månader innan attrapperna hämtades ut menade Högsta domstolen att det inte förelåg tillräckligt samband med uppsåt att använda dessa vapen. Detta blir nästan lite skrattretande i krocken med verkligheten. Alla tycker nog att det är ett rimligt och viktigt arbetssätt för de rättsvårdande myndigheterna att kunna byta ut farliga saker för att kunna gillra en fälla. Nu blir detta tillåtet, vilket innebär att man har gjort sig skyldig till brott i de fall det går att fälla för försök till brott. Det går inte vid alla typer av brott, men när det gäller allvarliga brott är det i regel möjligt.

Högsta domstolens lagtolkning hade sin grund i gamla förarbeten från 1949, och därför är regeringens agerande för en reform klokt. Även om man är kritisk till HD:s agerande kunde den nog inte ha gjort mycket annat just då.

Ibland gynnar dock Högsta domstolens tolkningar våra syften. I går fick vi via medierna veta att en person dömts för stämpling till mord för att på nätet ha försökt rekrytera ”klivare” mot god betalning. Trots att ingen kontakt åstadkommits blev domen tuff. Det var positivt.

Den reform vi ska votera om i eftermiddag handlar om att straffansvaret för försök utvidgas så att brott inte utesluts på grund av att en myndighet har vidtagit åtgärder för att bekämpa brott. Det som krävs är att det ska ha funnits fara för att handlingen skulle leda till fullbordat brott. Brottsbekämpande åtgärder kan vara att byta ut vapen mot attrapper eller narkotika mot ofarlig substans. Det kan också vara att låta leveranser av olagliga varor fortgå under övervakning för att kartlägga mottagaren. Att på dessa olika sätt försöka skjuta upp ett ingripande kan öka förutsättningarna för att samla in viktiga bevis. Kanske kan också andra allvarliga brott eller fler personer som deltar i brottsligheten också lagföras.

En annan viktig faktor för de brottsbekämpande myndigheterna är att få tillgång till information i ett tidigt skede, vilket i bästa fall leder till att brott förhindras.

En ytterligare åtgärd som nämns i förarbetena till propositionen är att man ska kunna föra hotade personer i säkerhet för att i ett tidigt skede förhindra brott såsom hedersrelaterade brott och sexualbrott mot barn. Till Sverigedemokraterna vill jag säga att det är en oerhörd skillnad på om rättsapparaten och våra rättsvårdande myndigheter ingriper för att förhindra brott och åstadkomma lagföring och om Dumpen agerar och i värsta fall gör att de rättsvårdande myndigheterna inte kan ingripa i dessa fall.

Jag vill lägga till att man nämner hedersrelaterade brott och sexualbrott mot barn, vilket självklart är viktigt, men man avstår dessvärre från att nämna att väldigt många kvinnor också skulle få oerhört mycket hjälp och stöd om man utvidgade tillämpningsområdet på ett tydligt sätt och också omfattar dem.

Det här är ett område där jag verkligen hoppas att praxis ska utvecklas och att vi inte glömmer kvinnor som är utsatta för allvarliga och kanske pågående övergrepp. Det handlar inte ”enbart” om hedersrelaterat våld. Alla utsatta, oavsett kön, ska kunna hanteras här, menar jag.

Med detta avslutar jag. Vi vet att reformen kommer att gå igenom nu, men jag hoppas att det också kommer att bli en bra praxis i tillämpningen.