Protokoll 2025/26:78 Onsdagen den 25 februari

ärendedebatt / Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen
Anf. 29 Oliver Rosengren (M)

Herr talman! Arbetslösheten är för hög. Sverige har alldeles för många människor som inte kommer till sin rätt.

Vår ekonomi ska alltid stå öppen för den som vill vara med och anstränga sig. Men Sverige byggs också med idén om att arbete inte bara är någonting man gör om man känner för det. Det är en plikt och en skyldighet som vi har inför vår samhällsgemenskap. Vi behöver hjälpas åt. Vi behöver hugga i. Man ska veta, herr talman, att det här landet har rest sig ur svårigheter genom att vi solidariskt, sida vid sida, arbetat och ansträngt oss.

Återupprättandet av arbetslinjen är den här mandatperiodens viktigaste projekt. När regeringen tillträdde var inflationen hög, konjunkturen låg och tillväxten på Europas bottennivåer. Tre plus ett och ett plus tre blir båda fyra. Där spelar ordningen ingen roll. Men i den ekonomiska politiken är det lite mer som när man klär på sig på morgonen. Det spelar roll om man börjar med strumporna eller med skorna. Vi, herr talman, var tvungna att börja med att bekämpa den höga inflationen för att sedan kunna se till att ta tag i den låga konjunkturen.

Vad ser vi nu? Jo, sex månader i rad med sjunkande arbetslöshet. Vi ser en tillväxt som har höjt sig från EU:s bottenskrap till toppligan i prognoserna för 2026. Det görs historiska investeringar i infrastruktur och rekordstora satsningar på forskning. Försvaret rustas upp för att både trygga gränsen och sätta människor i arbete.

Herr talman! Regeringens politik ser till att konjunkturen vänder uppåt. Men för moderater handlar inte arbetsmarknadspolitiken främst om stabilisering. Den handlar inte främst om att jämna ut konjunkturcykler. Den handlar om att förändra Sverige och vår ekonomi i grunden för att det ska fungera bättre. Det är därför reformen som står i centrum för den här debatten är så viktig.

Reformeringen av a-kassan förbättrar strukturellt vår ekonomi och vår arbetsmarknads funktionssätt. Svensk och internationell forskning tydliggör hur en arbetslöshetsersättning ska konstrueras för att bli optimal. Den ska balansera mellan två viktiga mål. Det ena målet är att säkerställa ekonomisk trygghet och möjlighet för människor att ta rätt jobb när de har blivit arbetslösa. Det andra är att se till att människor har korta arbetslöshetstider. Efter en tid är det viktigare att man tar ett jobb än rätt jobb. Det är viktigare att man arbetar än att man låter sig försörjas av andra.

A-kassan bör konstrueras så att den sjunker över tid för att stärka drivkrafterna under hela arbetslöshetstiden. Data visar att jobbsökaktiviteten ökar inför en avtrappning på grund av att man vet att det är extra viktigt att anstränga sig att söka jobb för att ersättningen snart sjunker. Det är så verkligheten och människors beteende faller ut.

Herr talman! Den skärpta avtrappningen i a-kassan är en viktig del av återupprättandet av arbetslinjen. Men det är inte allt i den här reformen. Den innebär också ett skifte till en inkomstbaserad a-kassa. Det minskar risken för fusk och fel, och det minskar byråkratin för såväl arbetsgivare som arbetslösa och a-kassor.

Herr talman! Den kanske viktigaste delen av den här reformen glöms lätt bort. Den är att aktivitetsstödet nu också innehåller drivkrafter för arbete genom avtrappning, tydliga krav och förväntningar. En sänkning görs med 5 procent per 100 dagar ned till ett golv – som vi dessutom har höjt, till skillnad från vad Socialdemokraterna gjorde när de styrde Sverige.

Herr talman! Moderaterna vill såklart mer. När det kommer till jobben vill vi alltid mer. Därför har vi fattat beslut om en ny ekonomisk politik, där vi går fram med tydliga reformer för att minska arbetslösheten. Vi har tagit beslut om att Sverige behöver komma ifrån dagens situation där arbetslösa hamnar mellan stolarna och kostnaderna i knät på kommunerna. Vi vill ha en samlad funktion som bedömer arbetsförmåga och ger instruktion till den myndighet som sedan ska vara ansvarig för vilka aktiviteter som behövs.

Vi har föreslagit att det inrättas ett nytt statligt arbetslöshetsbidrag som bygger på aktivitetsstödet och som kan ersätta det försörjningsstöd som betalas ut till många som i dag är arbetslösa. Hälften av alla som tar emot försörjningsstöd gör det av arbetslöshetsskäl, trots att försörjningsstödet är ett särskilt olämpligt bidrag om man har arbetsförmåga eftersom marginaleffekterna är hundraprocentiga. Därför har vi i stället föreslagit att alla som har arbetslöshet som försörjningshinder ska få ett arbetslöshetsbidrag byggt på aktivitetsstödet.

Vi har föreslagit att man ska reformera bostadsbidraget, att man ska göra en serie olika reformer av insatserna och att man ska samla yrkesutbildningen i en ny nationell yrkesutbildning där man slår ihop yrkesvux, arbetsmarknadsutbildning och piloten med NY för att de resurser som finns i systemet verkligen ska komma i arbete.

Socialdemokraterna beskrev att arbetsmarknadsutbildningens volymer inte kommer upp tillräckligt mycket. Jag beskrev att resurserna inom yrkesvux inte kommer i arbete; var tredje fullt finansierad plats står tom. Vi måste komma till rätta med detta. Vi måste se till att den som är arbetslös för att den saknar utbildning utbildar sig till arbete.

Herr talman! Situationen på den svenska arbetsmarknaden är ett resultat av alldeles för många år med alldeles för lite reformer. Resurserna finns, men reformerna måste också komma på plats. Vi tänker inte ge upp förrän vi har full sysselsättning. Vi tänker inte ge upp förrän alla som kan arbeta arbetar och alla kan leva på sin lön.

Herr talman! Jag skulle vilja avsluta med ett par relationstips till Socialdemokraterna och Ardalan Shekarabi. Förra veckan sa Ardalan Shekarabi i en podd att hans drömregering var med Moderaterna. Jag känner Moderaterna förhållandevis väl. Vi har haft en nära relation i kanske 17 år. Jag vet därför ett par saker om Moderaterna som jag tänkte passa på att dela med mig av som råd, tips eller rekommendationer efter det där kärleksbrevet eller den där fråga-chans-lappen, som man väl kan beskriva det som.

Moderaterna som parti vill gärna ha en gemensam idé med sin partner. Vi vill gärna ha ett gemensamt projekt. Vi vill gärna vara på väg i något slags gemensam riktning. Vi har därför hittat ett gäng som vi ser att vi kan göra stor skillnad för Sverige med och skrivit Tidöavtalet. Ned med invandringen! Upp med tillväxten! Ned med skjutningarna! Vi vill ha kortare vårdköer, ny kärnkraft och ett upprustat försvar. Det är dessutom så att vi har fått våra partner att gå med på någonting som vi faktiskt inte trodde att de skulle gå med på. Det får man ändå säga är förhållandevis framgångsrikt. Vi visste att de var lite skeptiska till vår syn på a-kassan, men den reformen är nu på plats.

I en framgångsrik relation lär man sig av varandra. Men vad gör Socialdemokraterna? Jo, de berättar att de gärna vill styra tillsammans med oss. Veckan efter håller de dock en pressträff och går till frontalattack mot a-kassereformen. Det är som om de inte förstår att för Moderaterna är det innehållet i politiken som avgör relationen. Socialdemokraterna verkar inte förstå att det kanske inte är någon bra idé att ge sig på en av de viktigaste reformer som den de vill styra tillsammans med har genomfört. Men jag tycker lite synd om Socialdemokraterna, som ska försöka få Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet att bilda regeringsunderlag. Då är det klart att man kan bli lite desperat.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)