Fru talman! Tull, tull och tull! Det är 10 procent i tull, 15 procent i tull, 40 procent i tull, 75 procent i tull och 130 procent i tull. Tull, tull och tull! Hela handelspolitiken i världen handlar om tull.

Låt oss ta det lite med ro. Låt oss ta vår åra, lägga den i vår årtull och ro ut på ett annat vatten. Låt oss sätta oss i Harpsundsekan och blicka ut mot nya möjligheter och mot nya vatten.

Sverige är en fantastisk nation. Vi är en liten, exportberoende ekonomi. Vi har ett oproportionerligt stort antal globala företag. Tänk efter en sekund. Ni kan säkert när ni sitter här räkna upp 20, 30 globalt aktiva företag bara rätt ur huvudet. Det är helt fantastiskt vilket land vi är.

Vad är det egentligen som har lett till att vi har kommit att bli det här stora exportsuccélandet Sverige uppe i nord? Vi har en liten hemmamarknad med få invånare. En global expansion har helt enkelt varit nödvändig för svenska företag.

Vi har sedan lång tid tillbaka en stark exporttradition, till exempel Ostindiska kompaniet. Vi har en stark ingenjörstradition. Vi har en hög utbildningsnivå som är tämligen jämnt distribuerad. Vi har en digital mognad, ett väl utbyggt välfärdssamhälle och ett stabilt samhällssystem där vi har ett högt förtroende för våra institutioner.

Det som emellertid nu med regeringens kraftigt förändrade migrationspolitik skapar djup oro hos mig, i akademin och i näringslivet är vad som sker med kompetensutvisningar och tonårsutvisningar. Från sommaren ska det vara ett lönekrav på 33 390 kronor i månaden för att få vara kvar i Sverige. Vad händer då med svenskt näringsliv? Vad händer med svensk offentlig sektor? Vad gör det med Sverigebilden?

Senast i dag kunde vi läsa en artikel i Aftonbladet av Jonas F Ludvigsson från Karolinska institutet om vad en intern enkätundersökning har gett för resultat. Han hade ställt ett antal frågor om Sverigebilden och hur man ser på den förda politiken till alla forskare med en bakgrund utanför EU/EES.

Ett svar som verkligen sticker ut var att 96 procent svarade att Sveriges tuffare migrationspolitik minskar vår förmåga att attrahera internationella toppforskare. Det är ganska allvarligt.

Han avslutar artikeln med att säga att det är ett akademiskt självmål. Jag vill gärna addera att det är ett näringspolitiskt självmål, ett handelspolitiskt självmål och till och med ett självmål för svensk tillväxt.

Handel driver välstånd. Tro mig, jag är född och uppvuxen i Borås. Det är knallarnas och gårdfarihandlarnas stad. Ofta kom det hem till min familj någon man med bakluckan fylld med textilier som han ville mångla, en modern knalle.

Jag minns särskilt en gång när en man med armen fylld av badrockar kom in i hallen. Vi hade kanske inget behov, men vi köpte två badrockar, en till mig och en till min bror. Jag fick en blåvit, vilket så här i efterhand känns mycket märkligt, eftersom Borås är Elfsborgs stad. Det skulle naturligtvis ha varit en gulsvart badrock.

Hur som helst fick jag tidigt lära mig om handels betydelse. Jag fick lära mig att små marknader får sämre välstånd än stora, och att protektionism och planekonomi på sätt och vis är samma andas barn. Där är frihet, uppfinningsrikedom, konkurrens och entreprenörskap inte grunden. Båda systemen leder till stagnation och ineffektivitet.

Världshandel leder också till fred. När vi förstår varandra, kan diskutera handelsrelationer och hur vi vill ha det och förstår varandras kulturella skillnader och så vidare ökar också förståelsen och respekten för varandra. Handel driver fram fred.

Samtidigt befinner vi oss nu tyvärr, fru talman, i ett geopolitiskt läge som alla är fullt medvetna om. Vi har ett USA med en helt annan politisk agenda än man har haft historiskt, med tull, tull och tull. Vi har ett Kina som är väldigt orienterat runt sin egen framgång och ett Ryssland som har sin intressesfär.

När det gäller Sverige, som den lilla, exportberoende ekonomin, skulle jag vilja säga att den enda möjligheten för vår del att rida ut denna geopolitiska orostid är att gå samman mycket mer intimt i Europeiska unionen.

I EU är vi betydligt fler invånare än i USA. Vi har en stark historia. Vi har fyra friheter som vi kan bygga vidare på: fri rörlighet för varor, fri rörlighet för tjänster, fri rörlighet för kapital och fri rörlighet för personer.

Om vi dessutom kan addera ett större självförtroende när det gäller Europas förmåga att ta en ledande roll i den geopolitiska oron är det den möjlighet vi har och den väg vi kan gå. Där finns också ett egenintresse för Sverige, eftersom 75 procent av vår export går till EU.

Centerpartiet tycker att vi ska fördjupa den inre marknaden. Vi vill fortsätta att riva hinder på den inre marknaden, särskilt för tjänster och digitala produkter för att göra det lika lätt att handla med dem över gränserna som med fysiska varor. Vi vill driva på för fler handelsavtal. Vi har tidigare nämnt Mercosurområdet, Sydamerika, Indien, Thailand och Australien. Den vägen bör vi gå i EU för att se vad som finns på nya vatten.

Det finns anledning att stärka EU som en global aktör, och det finns möjlighet för Sverige att ta en ledande roll i EU för att även stärka den transatlantiska ekonomiska relationen med USA.

Samtidigt som vi ropar efter frihandelsmöjligheter måste vi se den geopolitiska realiteten. Det finns anledning för oss att skydda strategiska intressen. En förändrad säkerhetspolitisk situation påverkar även handelspolitiken.

Samtidigt som frihandel och öppenhet är viktiga utgångspunkter behöver hänsyn tas till skyddet av Sveriges säkerhetsintressen. Denna typ av avvägningar måste göras i större utsträckning än tidigare. En rad åtgärder kan därför behöva vidtas från Sveriges sida. Ett exempel som vi driver är en översyn av granskningssystemet för utländska direktinvesteringar. Vår uppfattning är att det nuvarande systemet inte lever upp till nya nödvändiga krav och därför bör ses över.

Slutligen, fru talman, ska jag säga några ord om grön omställning, som är – eller åtminstone har varit men förmodligen fortfarande är – en svensk paradgren. Jämte den geopolitiska oron ser vi att det är två saker som påverkar företagen i oerhört hög grad. Det handlar om klimathotet, och det handlar om den inkommande AI-utvecklingen.

När det gäller grön omställning ligger Sveriges företag i framkant. Att vi hade modet att 1992 införa en koldioxidskatt har drivit fram en proaktivitet hos svensk industri och svenskt näringsliv. Vi ser att det finns många anledningar att fortsätta en inslagen väg med stabila, långsiktiga klimatmål för Sverige.

Det kanske inte i första hand handlar om att den lilla utsläppsminskning vi kan åstadkomma i Sverige får en global betydelse, utan det handlar om att våra företag ska kunna exportera och tjäna de stora pengarna i morgon. Det handlar om att vi med den teknologi vi sprider över världen också får ned utsläppen i världen riktigt substantiellt.

För att åstadkomma ett exportfrämjande som gynnar både det svenska näringslivet och den gröna omställningen anser vi i Centerpartiet att regeringen bör ta fram ett mål om export av miljövänlig teknik.

Fru talman! Vi väljer att yrka bifall till reservation 3.