Herr talman! Att ta sitt husdjur till veterinären är dyrt, och det har blivit allt dyrare de senaste åren. Veterinärkostnaderna har ökat i hela landet, men de skiljer sig samtidigt åt beroende på var i Sverige man bor. Priserna måste ned, och de måste bli mer likvärdiga i landet.

Vi i Vänsterpartiet anser att även familjer och andra med lägre inkomster ska kunna ha husdjur utan att bli ruinerade när djuret behöver veterinärvård. Att ha husdjur ska inte behöva vara en klassfråga.

Herr talman! Djurens välmående är en grundläggande värdering i vårt samhälle. Att våra djur ska få leva under förhållanden som respekterar deras naturliga behov och beteenden är viktigt för de flesta av oss.

År 2019 fick Sverige en ny djurskyddslag. Den nya lagen innehåller framför allt tydliga skrivningar om vad som anses vara ett naturligt beteende för ett djur som hålls i fångenskap och att djuren ska ges möjlighet att agera utifrån det beteendet. Den här lagen är vi stolta över, och Sverige är med den på många sätt ett föregångsland inom EU.

Alla partier här är överens om att vi behöver verka på EU-nivå för ett bättre djurskydd i hela EU. Men trots en stark lagstiftning förekommer köttproduktion i Sverige som strider mot den.

Herr talman! Före jul kom avslöjanden i medierna om att miljontals grisar varje år plågas vid slakt. I otäcka bilder fick vi se hur grisar lider när de slaktas med koldioxid som bedövningsmetod. Jag tänker inte gå in på för många detaljer i lidandet, men det är en utdragen kvävning som sker.

Den här metoden sker i strid med vår djurskyddslagstiftning. Det är både viktigt och brådskande att ändra detta, att forska mer och att använda slaktmetoder som minskar stress och lidande för djuren.

Jag yrkar därför bifall till reservation 8 i betänkandet, som handlar om åtgärder mot detta.

Herr talman! I dag pågår tyvärr ett systematiskt djurplågeri i flera av Sveriges kycklingfabriker som även det strider mot vår djurskyddslagstiftning. Kycklingen är vår vanligaste fågel. Årligen föds över 100 miljoner kycklingar upp för slakt. Kycklingen som vi köper i matbutiken är framavlad för att växa sig stor på väldigt kort tid. Det är så kallade turbokycklingar, och de utgör 98 procent av alla kycklingar som föds upp i Sverige.

Kartläggningar visar på stora brister i hur dessa djur hanteras. Det är problem med klämda vingar och huvuden, problem med hög dödlighet i transporter och problem med frätskador från avföring och uppfläkt hud ned till muskulaturen.

För några veckor sedan kom SVT:s Uppdrag granskning med reportaget Älskade kyckling. Det är en uppföljning på ett reportage som heter Kycklingens pris, som för två år sedan avslöjade det systematiska lidandet för dessa turbokycklingar i den svenska kycklingindustrin.

De här kycklingarna och föräldradjuren, det vill säga avelsdjuren, har smärta inavlad i sina kroppar. De växer så snabbt att deras ben inte bär, och föräldradjuren hålls på svältkost för att inte dö av sin egen genetik. Detta resulterar i de otäcka bilder vi fick se i Uppdrag granskning.

Herr talman! Etologen Per Jensen har följt kycklingbranschen i många år och säger så här i programmet: Det här är det mest akuta djurskyddsproblemet vi har i Sverige. De här typerna av djuruppfödning och djurproduktion har passerat de biologiska gränserna för länge sedan.

Det är alltså problem både med uppfödningen av turbokycklingar och med uppfödningen av avelsdjuren, det vill säga föräldradjuren till slaktkycklingarna. Svensk kycklingindustri köper in snabbväxande så kallade grandparents från avelsföretag i Storbritannien för att fortsätta aveln på svenska anläggningar, där äggen från grandparentsdjuren kläcks för att få fram föräldradjur som i sin tur föder slaktkycklingarna.

Aveln sker alltså i flera led, även i Sverige. I Sverige ska svensk djurskyddslagstiftning gälla. Jag citerar ur den: ”Det är förbjudet att utföra avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman.”

Det här är ett systematiskt djurskyddsproblem och inte enstaka fall av avarter. Det sker i strid med djurskyddslagen.

Herr talman! Det finns ett brett väljarstöd för att Sverige borde lagstifta mot att föda upp snabbväxande kycklingraser. Hela 69 procent av väljarna vill se ett förbud. De förväntar sig helt enkelt en högre nivå av svensk djurvälfärd.

I en rapport från 2024 framkommer även att mer än var fjärde kommun säger att de kommer att använda sig av möjligheten att välja bort turbokycklingar redan vid nästa upphandling. Men som det ser ut i dag blir det svårt, när nästan hela kycklingproduktionen består av turbokycklingar.

Avslutningsvis, herr talman: Min förhoppning är att vi, alla partier, ska kunna komma överens om att sätta stopp för uppfödning av turbokycklingar och övergå till en produktion av mer långsamväxande raser.

(Applåder)