Herr talman! Jag tycker inte att det ena utesluter det andra. Jag vet att det finns jättemånga mindre kliniker runt om i Sverige som gör ett hästjobb för att säkra djurvälfärden och som tar emot sällskapsdjur och även åker ut på gårdar för att träffa större lantbruksdjur och vårda dem på plats.

Vi lyfter fram riskkapitalbolagen eftersom de sticker ut med både högre priser och en större prisutveckling än de mindre klinikerna, som ledamoten nämner. Jag ser också att det blir väldigt svårt för de mindre aktörerna att konkurrera när de stora riskkapitalbolagen köper upp allt fler små kliniker och även större djursjukhus och lägger beslag på hela veterinärvårdsmarknaden. Det är den utvecklingen vi socialdemokrater inte vill se. Vi vill ju att det ska finnas små kliniker runt om i hela Sverige.

Jag pratade med Lars Johnsson om de regionala skillnaderna. När vi tittar på hur det ser ut mellan kliniker och jämför de här riskkapitalbolagen med en mindre klinik kan det skilja uppåt 54 000 kronor för att behandla en akut livmoderinflammation hos en hund. Jag menar att det är något sjukt i systemet som gör det möjligt för de stora riskkapitalbolagsägda klinikerna att ta ut så mycket mer i pris.

Sedan kan man prata om utbud och efterfrågan och att de här klinikerna ligger i storstadsregionerna och kanske har ett större kundunderlag. Men vi måste våga markera när vi ser den typen av skrämmande prisutveckling som slår direkt mot djurägare och deras djur. Jag tycker inte att riskkapitalbolag ska göra stora vinster på deras bekostnad.

(Applåder)