Herr talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Jag skulle vilja säga att landsbygdsminister Peter Kullgren kom till dukat bord, eftersom det fanns ett färdigutrett förslag som sedan låg till grund för propositionen som vi debatterade här under fjolåret om förbättrade förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård. Jag skulle därför säga att vi absolut gjorde någonting i regeringsställning.

Det var också vi som initierade utbyggnaden av veterinärutbildningen på Sveriges lantbruksuniversitet. Vi startade jobbet med att utöka antalet utbildningsplatser som regeringen nu tar vidare, vilket är positivt.

De höga priserna finns där, och djurägarna är oroliga. Vi har också jättestora regionala skillnader och skillnader i priser mellan kliniker. Som exempel kan nämnas akut livmoderinflammation hos hundar. Det kan skilja uppåt 54 000 kronor mellan två olika kliniker, där riskkapitalägda bolag sticker ut med extremt höga priser. Det är en skillnad som rimligtvis inte kan förklaras av mer avancerad utrustning, utökade öppettider eller mer specialkompetens bland personalen.

Vi tycker att det är viktigt att vi tar tag i den här frågan på allvar. Vi har presenterat ett veterinärvårdspaket med flera olika förslag till lösningar. Det handlar om saker som vi skulle vilja utreda vidare för att ta kontrollen över den skrämmande prisutvecklingen. Allt det har dock Moderaterna och övriga Tidöpartier röstat ned, vilket är beklagligt.

Min fråga kvarstår därför, herr talman: Förlitar sig Moderaterna på att marknaden på egen hand ska lösa problemen kopplat till högre priser och de stora regionala skillnaderna, eller är man beredd att gå in och styra på ett tydligare sätt vilken typ av prissättning som ska ses som rimlig?