Fru talman! Jag skulle vilja börja med att rikta ett tack till Catarina för det långa framförandet i början och för att du därmed beskrev kulturen. Vi sitter ju här hela dagen och debatterar någonting, men du påminde också om vad det är vi diskuterar. Det var väldigt fint.

Fru talman! Sommaren 2024 tog vi här i kammaren beslut om en svensk strategi för de kulturella och kreativa näringarna. Nu skulle det synliggöras hur värdefulla de är för Sverige.

I fjol togs, under Johanna Nylanders ledning, den första statistiken för branscherna fram: 230 000 anställda och 650 miljarder i omsättning. Det är alltså fråga om en mycket stor export i en bransch som inte har fått samma juridiska omvårdnad som mycket annat.

I svensk lagstiftning gäller fortfarande att häleri bara gäller fysiska produkter. Alltför lite kan göras när sökmotorerna säljer sponsrade länkar till kopior av möbler, lampor och klockor. Det är en typ av häleri – förmedling av stulen immaterialrätt och stöld från kreativa, skapande människor. Tullen har en praxis att inte åtgärda kopior om inköpsvärdet ligger under 5 000 kronor. Då pratar jag inte om vad originalet kostar utan om vad som har betalats för kopian. Svensk immaterialrätt måste skärpas.

Ett område där regeringen har engagerat sig gäller ip-tv-utredningen. Den kom i höstas, och i slutet av januari gick remisstiden ut. Jag hade ett möte med representanter för Mastercard i förra veckan, och de sa sig vara helt nöjda med utredningen och bedömde att om dess förslag kommer att genomföras kommer Mastercard att kunna agera mot betalningsströmmarna som går till dem som säljer stulna filmer och sportinslag. Förhoppningsvis tillförs nästan en och en halv miljard till sport- och filmbranschen när lagstiftningen är på plats och polis och åklagare har börjat tillämpa den.

Inom området scenkonst vill jag gärna lyfta fram cirkusen. Våra cirkusar turnerar runt i hela landet och når längre ut än någon annan scenkonstform. De spelar varje kväll från slutet av april och in i september. Bara midsommarafton gör de uppehåll. Eftersom de inte söker bidrag, trots låg lönsamhet, glöms de ofta bort i kommunernas besöksstatistik. Det är synd. I stället tycker jag att kommunerna borde välkomna cirkusen med öppna armar och gärna bjuda på både platshyra, el och vatten.

Vasiliki Tsouplaki tog upp de funktionsvarierade. Vi har länge pratat om att göra teatrar och andra anläggningar tillgängliga för besökare med olika funktionsvariationer. Nu ska de igång med paralympics, och där ser vi utövare. På samma sätt har vi i Skåne, från vilket jag och Ewa Pihl Krabbe från Socialdemokraterna kommer, sett hur man arbetar med att få funktionsvarierade att arbeta på scenen. Den 17 mars anordnar vi ett seminarium i riksdagen där vi speciellt vill lyfta fram funktionsvarierade som agerar på scen.

Här i Sveriges riksdag har vi tagit fram lägesrapporten om dataspelsbranschen – denna bransch som omsätter nästan dubbelt så mycket som film- och musikbranschen tillsammans. Även dataspelsbranschen blir lätt osynlig i kulturella sammanhang eftersom den inte söker bidrag. Branschen behöver inte heller bidrag, men den är beroende av välutbildad personal på hög teknisk nivå. Den behöver stöd för sin framgångsrika export. Majoriteten av de små utvecklarna behöver kluster att sitta i där de även guidas i hur man driver företag och arbete framåt. När staten vårdar dataspelsbranschen vårdar vi en bransch som har alla förutsättningar att kunna dubbleras inom en inte alltför fjärran framtid.

Fru talman! För de kulturella och kreativa näringarna har AI redan en viktig roll, och den kommer att bli ännu viktigare. För spelbranschen handlar det om att snabbare få fram nya spel. För musiken är AI en hjälp, och filmmakarna sparar mycket när de kan lägga till sådant som saknas vid klippningen i stället för att på nytt samla skådespelare och filmteam för kompletterande tagningar.

I fredags presenterade statsminister Ulf Kristersson en strategi för hur allt från skola till innovation behöver präglas av AI. Ambitionen är att Sverige ska bli en av världens tio främsta AI-nationer. Senast 2030 ska en färdig AI-verkstad finnas för svensk offentlig sektor, och skolan ska ge elever i de högre årskurserna kunskaper och förståelse för både risker och möjligheter med AI. Vidare ska yrkeshögskolan och universiteten erbjuda kortare utbildningar som möter arbetsmarknadens behov.

Låt oss tillsammans arbeta för att synliggöra hela den växande kulturella och kreativa näringen, både för att det gör Sverige andligt rikare och för att det är en bra affär.

(Applåder)