Fru talman! Kultur är en bärande del av det fria samhället. I generationer har liberaler försvarat människans rätt att tänka fritt och att uttrycka sig fritt. Från studieförbundens framväxt till folkbibliotekens spridning över hela landet har övertygelsen varit tydlig: Bildning och kultur är vägar till frihet.

Men det räcker inte att kulturen bara existerar. Den måste också vara tillgänglig – tillgänglig för barnet i glesbygdskommunen, för den nyanlända som söker en väg in i det svenska språket, för den äldre som inte längre kan resa och för den unga som inte har de ekonomiska resurserna hemifrån. Ett samhälle som menar allvar med att ge alla livschanser måste också göra kulturen tillgänglig.

Därför har vi offentligt finansierade bibliotek, teatrar, museer med mera. Därför investerar vi i kulturskolan så att barns möjligheter till skapande inte ska avgöras av föräldrarnas plånbok. Därför har vi i de senaste budgetarna satsat på extra medel till exempelvis Skapande skola, riktiga böcker i skolan och skolbibliotek med bibliotekarier som kan väcka läslusten hos våra barn.

Tillgången till kultur handlar också om språk. Att läsa, skriva och förstå är nycklar i det demokratiska samtalet. När läsförmågan sjunker hotas inte bara individens möjligheter utan hela vår gemensamma offentlighet. Att stärka litteraturens ställning och värna biblioteken är därför en demokratisk investering.

Fru talman! En viktig sak som görs inom kulturpolitiken just nu är att skapa nya möjligheter till kompletterande finansiering. Det är ett arbete som borde ha påbörjats för länge sedan. Att hitta fler finansieringskällor till kulturen är angeläget, inte minst för att minska kulturens sårbarhet över tid. Vi behöver självklart ha offentlig finansiering som en grund att stå på, men för att finansieringen ska räcka och kunna öka i den takt som behövs behöver vi möjliggöra fler källor till finansiering.

Myndigheten för kulturanalys skriver i sin rapport från 2025 att Sverige sticker ut bland de nordiska länderna som ett land där nivån på finansieringen från privata fonder och stiftelser är låg. Sverige är också ett av få länder i Europa som inte har en fungerande avdragsrätt för sponsring av kultur.

Just nu bereds inom Regeringskansliet en utredning om avdrag och andra skattelättnader för utgifter för sponsring. I vår kommer ytterligare en statlig utredning att presenteras som tittar på incitament för ökad kompletterande finansiering.

Det här är inte en snabblösning för dem som kämpar med sin ekonomi här och nu. Men det är en förutsättning för att vi i framtiden ska kunna lägga grunden för en stabilare finansiering för kulturen så att den inte enbart ska bero på hur stadd vid kassa staten är framöver.

Fru talman! Kulturen är samhällets intellektuella infrastruktur. Den ger människor verktyg att förstå, ifrågasätta och påverka och se sig själva och samhället ur nya perspektiv. Det är därför ett levande kulturliv är så viktigt för oss liberaler. När människor utövar eller tar del av kultur föds inspiration, kreativitet och nya idéer. Kultur kan öka människors nyfikenhet, också på sådant som man inte visste att man var intresserad av eller ens visste att det fanns. I mötet med kultur växer man också som människa. Därför har vi ett särskilt ansvar att ge barn och unga möjlighet att både utöva och ta del av kultur.

Jag har redan nämnt satsningen på Skapande skola. År 2024 fördelades cirka 172 miljoner kronor till 437 ansökningar. Totalt nådde man 862 000 elever. Det är 70 procent av målgruppen. Målet måste naturligtvis vara 100 procent av alla barn och unga. Liberalerna är öppna för att se över den här modellen i framtiden så att fler kan nås av Skapande skola och de medel som finns.

Ett annat sätt att nå ut till barn och unga är kulturskolan. Det statliga utvecklingsbidraget har gjort att nya barn och unga har hittat till kulturskolan.

I årets budget finns det en välkommen nyhet i form av projektmedel för att testa att tillgängliggöra kulturskolornas digitala insatser för fler. Det tror jag är viktigt inte minst i glesbygd, där utbudet kanske är något mer begränsat och tillgången till professionella kulturutövare som kan arbeta med vissa musikinstrument kanske inte är lika stor som i större städer.

En fråga som ligger mig som liberal varmt om hjärtat, fru talman, är bildning. Fler måste få möjligheten att uppleva böckernas magi. Men när skolan sätter en Ipad i handen på en, skolbiblioteket saknar en bibliotekarie som kan hjälpa en att hitta rätt bok och ett oändligt skrollande tar all ens tid uteblir magin för många. För att bryta denna trend måste mer göras. Tillgången till kultur handlar därför också om tillgång till litteratur.

Därför är jag glad att folkbibliotekens arbete med läsfrämjande fördubblas och förlängs och att Berättarministeriet beviljas medel för att nå barn och unga i utsatta områden – detta utöver alla de satsningar som görs på böcker i skolan, skolbibliotek och skolbibliotekarier.

Fru talman! Slutligen några ord om public service, som också behandlas i det här betänkandet.

Skälen att ha en stor, stark och bred public service är många, men låt mig lyfta fram tre som är extra aktuella i den tid som vi lever i nu.

För det första är public service en fri och oberoende nyhetskälla med hög trovärdighet som är tillgänglig för alla. Public service är i allmänhetens tjänst, inte statens. Public service ska stå på medborgarnas sida, inte maktens. När desinformation sprids med blixtens hastighet behövs redaktioner som kan stå upp för fakta, saklighet och granskning av makten, oavsett vem som sitter i regeringen och oavsett var makten ligger.

För det andra håller public service samman Sverige. Oavsett var man bor, vilken bakgrund man har och vilket språk man talar finns public service tillgänglig genom radio och tv. Mello, Allsång på Skansen, Bolibompa, julkalendrar och Sommar i P1 är några av de lägereldar som samlar många varje år och som präglar såväl barns uppväxt som samtalsämnena på fikarasten. Det hjälper oss att bygga ett gemensamt vi.

För det tredje är public service en del av Sveriges beredskap. När krisen kommer, när nätet ligger nere eller när desinformationen flödar ska människor kunna lita på en röst som ger korrekt, lugn och lättillgänglig information. Det är en fråga om säkerhet och trygghet, inte bara journalistik.

Vi har redan tagit ett beslut i den här kammaren om ett nytt åttaårigt sändningstillstånd med ekonomiska förutsättningar som i reda tal – trots allt annat som sägs i den här talarstolen – ger högre uppräkning än tidigare sändningstillstånd och en fortsatt bred public service. Det lägger en bra grund för en stor, stark och bred public service även i framtiden.

För oss liberaler har det under den här mandatperioden varit viktigt att mota läskrisen, att säkra förutsättningarna för public services breda uppdrag även framgent och att se till att genom en breddad finansiering skapa förutsättningar för långsiktig finansiering för kulturen.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)