Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3 i detta betänkande.

Jag tänkte prata om den reservation vi från mitt parti har i detta betänkande, men jag blev lite inspirerad av tidigare talare och vill först och främst säga att man när man pratar om kommuner och regioner verkligen behöver betona att hjärtat i vår demokrati är alla de tusentals fritidspolitiker som inte, som vi i riksdagen, har förmånen att få hålla på med politik som sysselsättning på heltid.

De väljer att lägga stora delar av kvällar, helger och fritiden på att engagera sig politiskt och bidrar därmed till att vår demokrati stärks och utvecklas i hela landet. Detta gäller även alla de tjänstepersoner som utför politiska beslut i kommuner och regioner och uträttar det som vi politiker syftar till att genomföra.

Nu tänkte jag prata om det som berör min reservation i betänkandet.

Herr talman! På 1980-talet var Sverige ett av de länder som visade vägen i kampen mot apartheid. Efter att domstolar hade satt stopp för kommunala bojkotter mot Sydafrika tog riksdagen ansvar och stiftade en lag, kallad Sydafrikalagen. Den gav kommuner och regioner, eller landstingskommuner som det hette då, rätten att bojkotta sydafrikanska varor och tjänster. Skälet och syftet var tydligt: Skattebetalarnas pengar skulle inte användas till att stödja ett brutalt apartheidsystem. Sydafrikalagen gällde mellan åren 1986 och 1993. Nelson Mandela och andra har vittnat om att bojkotterna bidrog till att stärka motståndet mot apartheid och till att det kom att upphöra.

I dag ser vi hur demokratin hotas i vår omvärld, och det finns nya grymma exempel på stater som bryter mot internationell rätt, ockuperar andra länders territorier och begår allvarliga brott mot mänskliga rättigheter.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, den som vi i går uppmärksammade fyraårsdagen av i kammaren, har resulterat i omfattande och väldokumenterade rapporter om krigsbrott och brott mot mänskligheten. Internationella brottmålsdomstolen, ICC, FN och olika människorättsorganisationer har samlat bevis för systematiska övergrepp mot civilbefolkningen.

I december 2023 anmälde Sydafrika Israel till den Internationella domstolen, ICJ. Sydafrika menar att Israel begår folkmord i Gaza, och flera andra länder har ställt sig bakom anklagelsen.

Sedan 1975 ockuperas stora delar av Västsahara av Marocko.

Herr talman! Utöver dessa exempel upprörs vi dagligen av våldsamma krigsscener, omfattande förödelse och allra mest över hur barn drabbas av krig, svält och död.

Trots detta är det inte lagligt för svenska kommuner och regioner att agera solidariskt och vägra att upphandla från de ansvariga staterna. Kommunallagen innebär nämligen att varje sådant beslut kommer att upphävas av en förvaltningsdomstol om någon överklagar det. Det har vi också sett exempel på de senaste åren.

Enligt Vänsterpartiets mening är det hög tid att uppdatera lagstiftningen, och det är därför vi föreslår att en ny solidaritetslagstiftning liknande den tidigare Sydafrikalagen ska införas. En sådan lag skulle kunna ge kommuner och regioner rätt och möjlighet att med hänvisning till internationella beslut avstå från att handla med stater som bryter mot folkrätten.

Vi anser att kommunmedborgare bör kunna ha en rimlig förväntan på att deras skattepengar inte går till eller understöder stater som bryter mot internationell rätt. I så fall ska givetvis ett sådant beslut i en kommun eller region grunda sig på beslut av till exempel FN eller Internationella domstolen, ICJ, eller en arresteringsorder från ICC.