Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1 i betänkande CU19. Jag står naturligtvis bakom Socialdemokraternas övriga reservationer men yrkar i dag inte bifall till dessa.

Tyvärr speglar det här betänkandet något mer än bara tekniska ställningstaganden i plan- och bygglagen. Det speglar en regering, styrd av Sverigedemokraterna, som saknar driv i byggpolitiken. Redan i början av mandatperioden gjorde man klart att några blocköverskridande samtal inte skulle ske, trots att branschen bad om detta i en av de värsta byggkriserna sedan 90-talet.

Inte heller har den SD-ledda regeringen varit särskilt lyhörd för remissinstansernas yttranden. Kan någon från Tidölaget exempelvis redogöra för hur många av de svarande remissinstanserna som var positiva till att ta bort anmälningsplikten för de så kallade attefallsåtgärderna?

I stället för att samla riksdagen för att fatta långsiktiga beslut som kan hålla över mandatperioder, vilket är extra viktigt i byggkristider, är regeringen nöjd med att kortsiktigt värna sina egna ministerposter.

Under tiden har bostadsbyggandet legat och ligger fortfarande på historiskt låga nivåer, den skyhöga arbetslösheten i byggsektorn biter sig fast och rekordmånga byggföretag har gått i konkurs. Det duger inte.

Fru talman! Vi socialdemokrater står bakom regelförenklingar i PBL; det har vi gjort länge. Vi har också genomfört många förändringar genom åren.

PBL är en form av samordning av alla intressen inom samhällsbyggandet. Ordning och reda ska vägas mot krav på snabba processer med minimalt krångel. Regler som inte kan motiveras ska tas bort, och processer som kan ske snabbare ska naturligtvis bedrivas utifrån det.

Vi vill framhålla att det råder total politisk enighet om att regler ska vara så enkla som möjligt. Det har dock visat sig vara lättare sagt än gjort att förenkla regelverken eftersom det samtidigt inte får leda till att bostäder och fastigheter byggs med sämre standard.

Vi noterar att Boverkets nya byggregler har öppnat upp för sovrum utan fönster, lägre takhöjder med mera och att studentlägenheter numera får byggas med sämre tillgänglighetskrav. Riskerna är också stora att byggfel byggs in i framtida attefallsåtgärder.

Ingen ska behöva bo i en regelförsämring. Ett borttagande av regler innebär inte per automatik en förenkling. Regeringens borttagande av regler har skett mer av liberala ideologiska skäl än av rent praktiska.

Här skiljer sig vår syn på dessa förenklingar. Vi menar att för att få önskad effekt av en förändring måste expertisens kunskaper få genomslag. Då går det inte att bortse från remissinstansers massiva kritik mot olika förslag, vilket har skett vid ett flertal tillfällen.

Fru talman! En av vår tids stora utmaningar är att utveckla en hållbar social bostadspolitik. Det handlar enligt vår mening i grunden om tre övergripande uppgifter: att bygga fler och hållbara bostäder, att motverka den sociala segregationen och därigenom förbättra förutsättningarna för jämlika uppväxt- och levnadsvillkor samt att göra det möjligt för ekonomiskt svaga grupper att lösa sitt bostadsbehov.

En del i detta arbete är att boende- och upplåtelseformer ska vara blandade. Det handlar inte om att tvångsflytta människor, som en del på extremhögerkanten hotar med. Det handlar om att möjliggöra för människor att kunna efterfråga det som de önskar. Därför anser vi att kommuner ska kunna förfoga över ett konkret verktyg i detta arbete: en rätt att ange upplåtelseform i detaljplan. Kommunerna har planmonopol, bostadsförsörjningsansvar och det yttersta ansvaret för att den sociala sammanhållningen lokalt fungerar. Men de saknar verktyg. Vi menar att kommuner ska kunna besluta om blandade upplåtelseformer när och där det behövs för att bryta segregation. Det handlar inte om detaljstyrning från staten. Det handlar om att ge kommunerna möjlighet att ta ansvar.

Fru talman! Sverige står inför betydande miljö- och klimatutmaningar som kräver omedelbara och effektiva åtgärder. En viktig del är att bättre nyttja våra utvunna resurser. I dag har vi i hög grad en linjär ekonomi där resurser används och sedan kastas. Genom att övergå till en mer cirkulär ekonomi där resurser används på ett hållbart och effektivt sätt kan vi bättre möta klimatutmaningarna och uppnå våra klimatmål.

Vi behöver se över förutsättningarna för att sänka bygg- och fastighetssektorns klimatavtryck. Återbrukade produkter används inte i någon större omfattning eftersom marknaden är liten. En av de faktorer som bromsar handeln är att återbrukat byggmaterial ofta är dyrare än att köpa nytt och att det är svårt att kvalitetssäkra återbrukat material. Men flera företag och kommuner, exempelvis Nacka kommun, har tagit initiativ till att införa cirkulära arbets- och byggmetoder för att kunna återbruka hela eller delar av byggnader. Det är positivt.

Men Sverige behöver gå tydligare i den riktningen. För att öka andelen återbrukat material vill vi socialdemokrater se över möjligheterna att införa en kvotplikt och stimulanser för återvunnet material vid upphandling av nybyggnad. Att inkludera användningen av återbrukade material i byggreglerna är också ett steg vi ser som nödvändigt för att främja hållbart byggande. Därför finns det ett behov av att se över regelverket.

Trots att förändringar har gjorts för att korta processtiderna tar överklaganden fortfarande alltför lång tid. För att underlätta en hållbar samhällsutveckling anser vi att det behövs en översyn på området. En sådan görs nu, och vi får återkomma efter remissrundan. Det ska bli spännande att ta del av.

Det behövs ett tydligt fokus på att begränsa möjligheten att överklaga i vissa fall. Det kan handla om att begränsa kretsen av sakägare, begränsa möjligheten att överklaga bygglov som stämmer överens med detaljplan och begränsa möjligheten att överklaga till högre instans. Sådana begränsningar måste självklart vägas mot kraven på rättssäkerhet och enskildas rätt att invända mot beslut.

Vi vill korta ledtider, effektivisera instanskedjor och förbättra samordningen, speciellt mellan myndigheter och länsstyrelser.

Men människor ska ha rätt att få beslut prövade. Det är en grundläggande rättsstatlig princip. Snabbare processer och stark rättssäkerhet är inte motsatser. Det är ett politiskt ansvar att klara båda.

Fru talman! Det som stör mig mest i detta betänkande är att vi i sak kan tycka lika men att majoriteten konsekvent har valt kortsiktiga beslut framför att säkerställa långsiktiga spelregler som håller över tid. Det förs inte några blocköverskridande samtal under den allvarligaste byggkrisen sedan 90-talet, vilket är riktigt illa. Det är inte vi i oppositionen som har krävt dessa samtal, utan det är branschen som har krävt det.

Samtidigt i verkligheten kämpar byggföretag med både ekonomi och processer. Över 5 000 byggföretag har gått i konkurs inom byggbranschen sedan 2023, enligt Tillväxtanalys. Vi har en skyhög byggarbetslöshet, och många tusen har redan lämnat byggbranschen samtidigt som lärlingar inte får anställningar.

Planering och byggande är inte en teknisk marginalfråga, utan det är avgörande för om det ska byggas bostäder som människor har råd med, om vi ska nå klimatmålen, om segregationen ska brytas eller cementeras och om jobb ska skapas eller försvinna.

Avslutningsvis kan jag bara konstatera att det snart varit fyra förlorade år för byggandet i Sverige.

Fru talman! Jag vill återigen yrka bifall till reservation 1 i betänkande CU19.