Fru talman! Jag får helt enkelt inse att ledamoten inte vill diskutera den nya typen av satsningar som regeringen är väldigt investerad i. Det har exempelvis aldrig någonsin i svensk historia satsats så mycket på att återställa våtmarker som under den här regeringen.

Regeringen har lagt fram en havsmiljöproposition som tar avstamp just i ramverket som jag var med och förhandlade fram, Kunming–Montreal-ramverket. Den innehåller ett mål om att skydda just 30 procent av våra hav och vatten med 10 procent strikt skydd, precis i enlighet med ramverket.

I stället vill ledamoten strikt fokusera på skydd. Det går jättebra. Vi kan absolut tala om behoven av naturreservat, nationalparker och olika typer av landbaserade skydd. Regeringen satsar nu exempelvis 500 miljoner kronor ytterligare per år 2023–2026 för just skydd av värdefull natur.

Det handlar framför allt om att ge ersättning till olika markägare som har värdefull skog med höga naturvärden så att den kan skyddas som naturreservat. Det är en viktig del av det arbete som sker.

Fru talman! Jag märker att ledamoten i sina frågor har tagit avstamp i rapporten. Där beskrivs det att det är särskilt oroande för Sverige eftersom Sverige ingår i det boreala barrskogsbältet.

Det är viktigt att lyfta fram några aspekter. Exempelvis är uppvärmningen kraftigare. I rapporten lyfter man fram boreala skogar i Ryssland och Kanada. Situationen är likartad, men hoten ser inte likadana ut.

Exempelvis har man en mer omfattande exploateringstakt i Kanada än vad vi har i Sverige. De har en större permafrostavsmältning som också påverkar. De har också en uppvärmning som är kraftigare, eftersom uppvärmningen på höga latituder är snabbare än det globala snittet. Det finns lite sådana aspekter att ta hänsyn till.

Vi behöver självklart stärka resiliensen också i svenska skogar. Vi behöver på olika sätt utveckla hur vi gör det. Personligen kan jag tycka att det har varit ett stort problem när skogsägare i Sverige som tar hand om sin skog endast möts av ett avverkningsförbud när det dyker upp större miljö- och naturvärden, en större naturrikedom och känsliga arter som har ett skydd enligt EU-lagstiftning.

Det kanske inte är ett så bra incitament om vi vill att alla markägare i Sverige ska se till att ha en stark biologisk mångfald och stärka naturvärdena i sin skog. Därför har regeringen gått fram med ersättning till skogsägarna även när det är på grund av exempelvis art- och habitatdirektivet eller annat som de inte kan avverka. På så sätt blir det positivt när man exempelvis får ett stopp på avverkningsbeslut.

Vi måste på olika sätt se till att stärka de skogsägare som skyddar sin skog som har höga naturvärden. Det gäller att se till att det blir någonting positivt både ekonomiskt och generellt så att man inte ser miljölagarna som ett hot. I Sverige ägs väldigt mycket av vår skog av privata markägare och näringsidkare av olika slag.

Det finns många frågor att arbeta med när det kommer till skydd av natur. Det handlar såklart om att satsa på att bilda nya naturreservat och sköta de naturreservat man har. Men det handlar också om att bygga förtroende för hur vi arbetar i Sverige och Europa, nämligen att man får ersättning när man får ett avverkningsstopp av miljöskäl.