Fru talman! Om jag inte är fel ute kommer budgetunderlagen senare på vårkanten – i maj, vill jag bestämt minnas att det är. De utgör alltid ett viktigt underlag för regeringen för att se vilka behov som finns. Sedan kommer det att vara omöjligt för varje regering, oavsett vilken, att tillgodose alla behov och önskemål, för då blir budgeten oändlig. Så mycket pengar kommer inte att finnas, om vi inte vill höja skatterna rejält varje år. Det tror jag inte att ens Anna-Belle Strömberg tycker vore önskvärt. Vi kommer aldrig att kunna tillgodose de önskemål och behov som finns fullt ut eftersom pengar är en ändlig resurs.

Naturligtvis är det ändå viktiga underlag som kommer in. Om en myndighet beskriver att ett uppdrag som man fått av riksdagen eller som man har enligt lagstiftningen inte kan uppfyllas på grund av brist på resurser måste vi skarpt överväga om mer resurser behöver komma till. I slutändan kommer det dock alltid att handla om en prioritering mellan olika politikområden. Det regeringen lovat väljarna i det föregående valet kommer naturligtvis alltid att vara mest prioriterat.

För den här regeringen kommer också Tidöavtalet alltid att vara mest prioriterat. Det som är överenskommet där kommer alltid att gå först i prioriteringsordningen. Det är inget konstigt med det.

De två lagstiftningar som nämns specifikt i interpellationen är fortfarande väldigt nya. Jag vet att en träder i kraft i juni 2026; den andra är jag lite mer osäker på vad gäller ikraftträdandet. Om Konsumentverket gör bedömningen att man med befintliga resurser inte kommer att kunna omhänderta detta på ett godtagbart sätt får man skriva det i sitt budgetunderlag och äska mer pengar. Sedan får vi väga dessa argument och äskanden mot andra äskanden som kommer in.

Hittills har vi gjort bedömningen att det inte behöver tillskjutas några medel under 2026 för att omhänderta den nya lagstiftningen. Därmed har vi också gjort bedömningen att det inte heller bör tränga undan annan tillsynsverksamhet.

Strömberg pratade också om nya befogenheter. Det tycker jag att man alltid ska vara öppen för. Exempelvis har vi bett Konsumentverket att återkomma med en rapport om just kundtjänst. Om jag inte minns fel har ledamoten och jag diskuterat detta i en tidigare interpellationsdebatt, där jag då lovade att göra någonting. Nu har vi fått den presenterad för oss, och vi har också fått en promemoria där Konsumentverket har föreslagit att de ska få mer befogenhet att exempelvis utdela vite mot företag som inte har en fungerande kundtjänst. Detta avser vi att gå vidare med, och det tycker jag är väldigt positivt.

Det utesluter absolut inte att det finns fler områden där man behöver ge befogenheter där myndigheter i dag saknar befogenheter. Kanske behöver man också ge vassare befogenheter där myndigheter i dag har befogenheter för att de ska kunna bedriva ett mer effektivt tillsynsarbete. Det måste vi hela tiden vara öppna för, ge uppdrag om och analysera längs resans gång.

Vad gäller de ekonomiska resurserna, avslutningsvis, bestäms dessa för varje budgetproposition. I budgetpropositionen 2025 gjorde vi framför allt två satsningar – dels på produktsäkerhet, ökad tillsyn där och utveckling av AI-modeller för detta, dels på ökade resurser till konsumentvägledning.

Jag är också övertygad om att Konsumentverket precis som många andra myndigheter kommer att kunna använda AI i betydligt större utsträckning, inte minst när AI-verkstaden är mer utbyggd. Det kommer att kunna skapa en betydligt ökad effektivitet. En del av denna kan man säkert använda också till ökad tillsyn.