Fru talman! Skulderna hos Kronofogden fortsätter att öka, oavsett vad ministern säger. Summan är nu 16 miljarder högre än för ett år sedan, vilket är en ökning med 44 miljoner kronor om dagen. Jämfört med för fem år sedan har den totala skuldsumman ökat med 76 procent. Vi ser att skulderna fortsätter att öka även nu när det ekonomiska läget har stabiliserats. Det beror bland annat på att många hushåll fortfarande kämpar med ekonomin och att skulderna ofta har byggts upp under lång tid innan de hamnar hos Kronofogden. Dessutom drivs många skulder in via inkassoföretag, och räntor och avgifter gör att skuldbeloppen kan fortsätta att växa.

Fru talman! Det är bra att regeringen gått vidare med flera förslag som syftar till att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. Det är inte en dag för tidigt. Men i ljuset av det och av att regeringen själv säger sig värna konsumentskydd och konsumenträttigheter är det både beklagligt och motsägelsefullt att SD-regeringen samtidigt håller emot införandet av ett skuld- och kreditregister. Likaså är det helt bakvänt att SD-regeringen har valt att helt slopa stödet till Sveriges Konsumenter, alltså de i civilsamhället som hjälper och stöder konsumenter på marknaden.

Fru talman! Sverige har den största barnfattigdomen i Norden, och Röda Korset har fyrdubblat sina matutdelningar. Regeringen har svikit dessa familjer.

För oss socialdemokrater är det en självklarhet att barnen inte ska betala för krisen. Denna ambition verkar dessvärre inte delas av regeringen. Tidigare har Socialdemokraterna lagt fram flera förslag för att stötta vanliga familjer i Sverige. Bland annat ville vi höja barnbidraget, vilket skulle ha märkts på dagens utbetalning. Vi ville stoppa försämringen av högkostnadsskyddet, som gör läkemedel dyrare, och ha kvar bostadstillägget för barnfamiljer.

För att få fler i arbete har Socialdemokraterna presenterat förslag för att få stopp för nedskärningarna på Arbetsförmedlingen. Vi har föreslagit en fördubbling av antalet platser i arbetsmarknadsutbildningar, ett tillfälligt körkortslyft för unga arbetslösa och ökade investeringar i infrastruktur och bostadsbyggande.

Allt detta har regeringen sagt nej till.

Vid ekonomiska kriser är det alltid de med minst marginaler som drabbas hårdast. Konsekvenserna märks tydligt för barnfamiljer, där ojämlikheten ökar, och för de pensionärer som har det sämst ställt har det blivit ännu svårare att klara vardagens mest grundläggande utgifter.

Sverige är i dag det enda nordiska land som inte har höjt barnbidraget. Värdet på barnbidraget är på grund av regeringens passivitet det lägsta på 50 år. Det är en politik som får bistra konsekvenser.

Barnfattigdomen har ökat till den högsta nivån i Norden. Det är en utveckling som är ovärdig ett välfärdsland som Sverige.

Vad avser regeringen att göra för att vända utvecklingen?